21:an

Ibland fantiserar jag om ett anpassat samhälle. Ett samhälle där vår väg inte alltid är den udda och ovanliga. Ett samhälle där inkludering är det självklara. Jag tänker mig den mindre ort dit 20-30 familjer där någon har svårigheter liknande min son, men i olika åldrar. På ortens förskolor skulle flera barn börja. Man skulle anpassa verksamheten med bildstöd, tecken och struktur. Inga särskilda avdelningar skulle skapas.

I skolan likadant. All personal skulle involveras, för dess elever skulle finnas i alla klasser på alla nivåer. Föreningslivet skulle få ett uppsving med många nya idrottare, samtidigt skulle föreningarna stöttas genom att tex vi föräldrar involverade oss i alla tänkbara idrotter. Inkluderande där det är möjligt förstås.

Expertkunskaper skulle ändå samlas på orten eftersom det skulle finnas många med svårigheter.

Hab skulle samverka med kommun och föreningsliv och ha ett inkluderande tänk.

Det finns människor som tycker vi är galna. Galna på det sätt att vi försatt vår älskade son i många “omöjliga” situationer. Vi har hela tiden uppmuntrat honom att gå ett steg längre än vad som förväntas.

Det finns så många mentala hinder uppsatta för barn, ungdomar och vuxna med Downs syndrom (och andra funktionsnedsättningar). Det är viktigt att förstå att de nästan alltid är MENTALA hinder. Hinder som inte finns på riktigt, eller snarare hinder som inte stoppar utan som ska forseras.

Har ni hör kommentaren ” Vi förstår inte riktigt syftet och hur det hjälper hen i henoms framtida liv?” Jösses vad provocerad jag blev när jag hörde det. Jag var tvungen att stanna upp och fundera på varför det provocerade mig så. Det är två delar i detta som retar upp mig. Det första att syftet är klart för mig – men så osynligt för andra. Det andra att där finns en mur – han ska bara få göra sådant där det finns en klar och tydlig nytta….

Jag tar det första först. Syftet. Vi har en femtonåring som med lite stöd vågar interagera med ungdomar han inte mött tidigare, som inte låter sig begränsas av andras svårigheter att förstå honom, som vågar prova helt nya saker ibland, en tonåring med gott självförtroende, som orkar jobba med knepiga saker en hel dag, som ställer sig och sjunger på scen o.s.v. Det har inte kommit av sig själv, det är en effekt av alla de gångerna vi har struntat i de där “gränserna” för vad barn med Downs syndrom förväntas göra. Att vi redan från första stund sett till att han får möjlighet till det som borde vara självklart. Det är allt från amning till ishockeyturnering i London. Syftet med alla dessa “omöjliga saker och situationer” är att han ska utvecklas som människa. När han gick på förskolan jobbade vi med personalen med Han ska få, kunna och vilja delta. Steg ett är att FÅ vara med i alla situationer på förskolan. Får han inte så måste man se över vilka ändringar som måste till för att han ska få vara med. Han ska KUNNA delta fullt ut, det betyder att det ibland behöver anpassas lite (eller mycket) så han kan delta. Men viktigast av allt är att VILJA vara med. Om han inte vill så är det något som gör att han inte vill – och det är sannolikt något utanför honom själv. Vill han inte var det ett tecken på att de två andra nog inte alls fungerade fullt ut. Det där var ett bra sätt att jobba på och något vi kanske skulle ta upp igen. Tanken finns hos oss hela tiden, men den är inte längre så uttalad.

Sedan har vi det där med en klar och tydlig nytta. Finns det verkligen människor som tänker så i varje liten situation? Han vill se på Spiderman på bio – nja, jag vet inte riktigt vilken nytta det skulle ha, han får se en teckentolkad faktafilm om gruppboenden istället. Han vill ha chips på fredag kväll – nja, han kan ju komma att få problem med övervikt i 50-årsåldern det är nog bättre att han får en morot som ju är bra för synen. Han vill cykla till basketplan och skjuta några skott – nja, det är ju inget han leva på, bättre om han sopar altanen.
Vi hör ju själva hur sjukt det låter! Nyttan hänger ihop med syftet – nya utmaningar utvecklar! Det vanligaste jag hört detta är i skolsammanhang man (som kan vara både skolpersonal och föräldrar) tycker inte att barnet kommer att ha någon nytta av att lära sig det eller det ämnet. Det man glömmer är att “nyttan” kanske inte handlar om att använda just den inpluggade faktan som vuxen. Nyttan kanske är social: “jag är en som också läser om atomer” istället för “jag är en som är så dålig att jag inte ens får prova”. Men det dyker också upp i en massa andra sammanhang.

Och kort och gott skulle jag vilja påstå att hinder som man inte sätter upp för barn utan funktionsnedsättning ska man inte sätta upp för dem med heller!

Bildanalys är en del av kursplanen i bild. Nu har jag rivit mitt hår under en dag för att få till bildstöd till begreppen och hur de ska användas. De här ska nu användas vi galleribesök och andra tillfällen när vi stöter på konst under sommaren!

Bilderna kommer från många olika källor; Arasaac, Bam, bildbas tecken, teckenförlaget, microsoft Clipart, cricksoft och möjligen någon till som jag glömt. De är gjorda enbart för personligt bruk.

Här jobbar vi med en bild av Van Gogh i en ritbok som vi har:

Idag roade jag och Lilla K oss med att hitta på nya varianter av klassiska kortspel. De här tre funkade fint så de vill vi dela med oss:

ABC-batalj spelas med en kortlek med bokstäverna A-Ö. Korten delas lika mellan spelarna och läggs på bordet med baksidan upp. Man får alltså inte titta på sina kort. På givet kommando vänder alla spelare på översta kortet. Det kort som i alfabetisk ordning kommer närmst Ö vinner korten i omgången. Vi hade ett helt alfabet framme som stöd. Sen blir det en ny omgång på samma sätt. Den som har flest kort när alla omgångar är spelade.
Spelet tränar främst alfabetisk ordning.

Rim-gris spelas med rim-kort. I vår kortlek fanns roligt nog en gris så den fick förstås vara gris. Korten delas ut till alla spelare (man måste vara minst tre så vi lånade in M som medhjälpare). Den som har Grisen börjar och skickar direkt grisen till näste spelare, samtidigt får hen ett annat kort i utbyte. Nästa spelare skickar grisen vidare och får i sin tur ett kort i utbyte. Varje gång man får ett rim-par lägger man ut det på bordet framför sig. Den enda man inte får lägga ut är grisen. Det är först när inga andra par finns som man får lägga ut grisen. Den som lägger ut sista paren (med grisen) har förlorat.
Spelet tränar förmågan att rimma.

Ord-dam spelas med ordkort och bokstavskort (vi använde rimkorten och vokalkorten som vi hade ovan, men struntade i konsonanterna). Det är viktigt att det finns ord med olika bokstavslängd i kortleken! Korten blandas och 4 kort läggs framför varje spelare och ett hemligt kort. De kort som blir över läggs i en hög på bordet. Den första spelaren börjar genom att dra kort från högen på bordet. Vill denne ha kortet byter man ut det mot det första i sin rad och sedan vidare med utbytt kort tills man ser ett kort man inte vill ha, detta kort kastar man sedan bredvid högen. Spelare på tur kan nu antingen plocka upp det slängda kortet eller plocka ett nytt från högen. Man får enbart gå från vänster till höger kortraden och dessa kort ska alltid ligga nedåtvända. Det hemliga kortet ska aldrig vändas! Väljer man att gå hela raden ut måste sista kortet kastas, även om detta är bättre. Man får alltså inte ångra sig. Det gäller att ha så FÅ bokstäver som möjligt. Enstaka bokstäver eller ord med 2 bokstäver är alltså bättre än längre ord. När korthögen på bordet är slut vänder spelarna sina kort – även det hemliga. Den som har minst antal bokstäver totalt har vunnit.
Spelet tränar minnesförmåga och övar upp den fonetiska medvetenheten genom att man måste kolla upp antalet bokstäver i ordet.

Vi har använt Tecken ABC från Hatten förlag när vi spelat, men det finns många andra alternativ. Här är några alternativ du kan välja på. Några av de utskrivbara är inte i “rätt” storlek, men det ordnar du genom att skriva ut flera sidor per ark i din utskriftshanterare.

Bokstavskort, utskrivbara
alfabetskort av Katharina Magnusson

Bodil Lundgrens Alfabetsmemory

Maria Lundblads alfabet med bilder

Bokstavskort, färdiga att köpa
Ellas ABC-kort

Jan Löövs ABC leken

Ordkortlekar, färdiga att köpa
Ordleken (sammansatta ord istället för rimord)

Rimkort Quattro

Ordkortlekar, utskrivbara

Teckenblad (kan användas till ord-dam)

Teckenblad (kan användas till ord-dam)

Tipsa gärna om fler kortlekar genom att kommentera!

6/6, på nationaldagen, ordnar Svenska Downföreningens nätverk i Västmanland systuga på Oskarsbergsvägen 8 i Ransta mellan Sala och Västerås. Vi hjälps åt att sy ihop våra fina ljud som känns, fikar gott och pratar. För barn finns sandlåda, gungor, koja, klätterträd och studsmatta (tomten är tyvärr inte rymningssäker). Symaskiner, material och handledning av f.d. textillärare finns, men vill man ta med sin egen maskin istället går det bra.

Vi startar efter lunch, men det går bra att komma när det passar. Systugan är öppen så länge vi vill fortsätta sy. Anmälan är bra så vi vet hur mycket fika vi ska ordna (och hur många symaskiner jag ska trolla ihop) – men det är inte nödvändigt. vastmanland@downforeningen.se

Vi köpte Fingerresan när den kom för några år sedan och har använt den i perioder. Har t.ex. funkat bra som uppvärmning inför språkträning och som social aktivitet med lillasyster. Nu har jag använt “Kulisser och klippdockor” och skapat en egen variant. Fokus har legat på ljud som vi jobbat med under året och tanken är att det ska bli en “uppvärmningsrepetition” nu under sommaren. Lillasyster hjälpte till att komma på ljud och ramhistorien.

Första testet fick godkänt. Hoppas på en höjdare i bilen i sommar….

Idag gick vi tillbaka lite och kollade av. Jag utgick ifrån uppgifter som motsvarar ungefär åk 2. Vi har gjort dem tidigare i vintras.

1. Udda och jämte (eller vi kör än så länge udda och inte-udda). Han fick följande tal med talblock, en i taget, och talade om om de var udda eller inte: 1,5,8,10,14,23,27,32
Resultat: alla rätt!!

2. talens grannar. Vilket tal kommer efter och före? Han byggde med talblocken. 12, 39, 70, 199
Resultat: rätt på 12 och 39

3. Storleksordning tvåsiffriga tal. Efterson vi inte har tillräckligt med block fick han talen skrivna på lappar: 91, 46, 63, 25, 19, 52
Resultat: 63 hamnade fel

4. Addition. Jag sa talen, han plockade själv:5+4, 3+7, 4+8, 9+5, 8+8
Resultat: rätt på de två första

5. Subtraktion. Jag sa talen, han plockade själv: 7-2, 9-4, 18-7, 12-5, 24-12
Resultat: 9-4 rätt

6. Upprepande mönster. Jag satte ut pluggar och han fortsatte mönstret:
G B G R G B G R G (G-grön, B-blå, R-röd)
Resultat: helt rätt!!!

I vintras fixade han 2 uppgifter på 2:an…. så nog sjutton ser jag framsteg!

Att spela spel är något som jag älskar, lillasyster K gillar också spel, sonens intresse är svalare. Idag spelade vi ett spel vi själva hittat på. Vi använde följande:

Spelplan (Babblarna)

Spelpjäser (vi samlar olika föremål som passar som spelpjäser i en låda)

tecken-abc-kort (vi använde bara de med ord på)

tärningsdjur (ett plastdjur med siffran 2 och en vanlig tärning i)

Numicon som räknehjälp

Regler:
Skaka tärningen och titta på prickarna och lägg till 2. Gå så många steg. Om du landar på en röd prick tar en annan spelare upp ett kort och bokstaverar ordet så att du kan lista ut vad det är för ord. Om du gissar rätt får du stå kvar, men om du gissar fel får du gå tillbaka till närmsta Babblar-dörr du har passerat. Först i mål vinner

Har roat mig med att göra begreppskartor i matematik. Om dessa är användbara för dig så kräver jag bara ett tack i kommentarsfältet som betalning 🙂

Observera att det finns ett fel – läs kommentarerna!

Följer du bloggen vet du att vår son spelar ishockey. Är du ny läsare så vill jag påpeka att JO, HAN SPELAR ISHOCKEY OCH HAN HAR DOWNS SYNDROM! Det tycks som om alltför många inte tror att den kombinationen är möjlig. Konstigt tycker jag, men det beror ju på att jag ser honom på isen varje vecka under is-säsongen.

Nu har han och två lagkamrater varit i London och spelat. Det hela är lite ofattbart… bäst jag skriver det igen; HAN HAR VARIT I LONDON OCH SPELAT ISHOCKEY! Då tänker du “oj oj, så duktig kan mitt barn aldrig bli”. Jag skrattar glatt, för kunskapsnivå har inget med saken att göra. ALLA får vara med och ALLA spelar på sin nivå. Min grabb släppte stödet han håll i i flera år i höstas så att han skulle vara en fena på att åka skridskor kanske inte stämmer. Fast frågar du honom är han Sveriges bästa, självförtroendet brister inte i alla fall.

Men hur funkar det att spela match om man bara är tre? Enkelt, vi spelade tillsammans med spelare från ett annat lag.

Men hur kan man spela i samma lag om man ligger på helt olika nivåer? Ja, det undrade jag också innan vi åkte. Jag tänkte att man kanske skapade många lag med olika nivåer, men så var det inte. Varje lag bestod av 3-4 “lines” där alla inom samma “line” låg på ungefär samma nivå. Vid byten bytte man helt enkelt ut en “line” mot en annan. De båda lagens olika “lines” parades ihop så att spelare på samma nivå möttes. Det bettyde att tempot i matcherna varierade kraftigt.

//www.youtube.com/embed/Aofu0gyUKx8?rel=0

Här spelar sonen!

Funktion. Det här är ett mattespel där du skapar en användare och sedan spelar och samlar poäng. Efter ett visst antal poäng uppdateras din ikon. I vår familj är vi just nu Riddare, Troll och Alkemist. Man väljer område i matematiken och spelar genom att svara på en fråga. Det finns 4 svarsalternativ och frågor och svar är alltid grafiskt återgivna. Det är sällan det krävs läskunskap. Det är 10 frågor i varje spel (“kapitel”) och man får lov att göra 2 fel innan man kastas ut och får lov att börja om. Svarar man fel på en fråga får man en ny chans att svara på frågan. Appen är på svenska även om bilden ovan är på engelska.

Gillar. Upplägget och innehållet är pedagogiskt och motsvarar bra kunskapskraven inom den svenska grundskolans lägre åldrar. Man får inte försöka i all evighet vilket motverkar gissningar. Det finns en tydlig motivation för att fortsätta.

Ogillar/utvecklingsförslag. Inom vissa avsnitt kommer abstrakta uppgifter före mer konkreta. T.ex. inom addition. Där föreslår jag att man “spelar” kapitel ett åt barnet (om barnet inte har nödvändig kunskap) för att låsa upp kapitel 2. Kapitel 2 är nämligen MYCKET enklare! Jag saknar också möjligheten att få frågor upplästa.

Plattform. Vi använder Androidversionen, men den finns för Ios också.

Ibland blir man så hemmablind att man glömmer att tipsa om det som blir självklart för oss, men som inte alls är självklart (och inte var det för oss heller en gång i tiden). Här kommer 3 förslag för att öka tillgängligheten och delaktigheten i klassrummet som jag lärt mig funkar för många elever. De är inte rangordnade på något vis.

1. Skriv dagens schema på tavlan, helst med bilder till (med enkla steckgubbar kommer man långt). Gå igenom schemat på morgonen. Schemat blir tillgängligt hela dagen, även om man lämnar sin plats för att jobba ihop med någon annan.

2. Skriv en “dagordning” för lektionen på tavlan (med text och bilder) med de moment som lektionen innehåller. Ska man under en lektion först läsa en text, sen svara på frågor i par och sist se en film skriver man helt enkelt “läsa, frågor i par, film”. I början av lektionen går man igenom momenten. Han får en översikt och övergångar mellan olika aktiviteter går mycket enklare.

3. Färgkoda veckoschemat. Vissa elever behöver uppsikt över hela veckan. Ett färgkodat schema på tavlan eller på den egna bänken kan ge en behövlig översikt. För vissa är det bra om schemat innehåller bilder. Det här schemat är statiskt och behöver inte ändras och kan därför tejpas på bänken. Vid schemabrytande aktivtiteter (t.ex. en konsert) sätter man en post-it-lapp över schemarutan och skriver dit det nya.

I Avesta startas det nu upp en logoped-mottagning och på den har en ovanlig logoped börjat. Hon lyssnar, hon svarar på frågor och hon har trott på min son. Det är med saknad vi vinkar av henne och hoppas att hennes ersättare är ovanlig hon också. Så grattis alla masar som behöver stöd från logopedmottagningen – ni har fått en pärla.

Vi går vidare med Udda/inte udda med högre tal. Hittade justa kort med tal upp till 30 så vi tog upp till 20. Första kortet sa han först att det var både udda och jämt, men efter jag förklarat att det bara var entalet som avgjorde så fattade han galoppen och klarade resten. Vi kör med kort upp till 30 innan vi backar och tränar på JÄMT.

Vi jobbar med addition enligt 9b. När han bygger ger jag honom pluggar. Han ber om en färg och jag ger för få och frågar hur många till han behöver (ekvation). Flera gånger såg han innan han börjat sätta dit dem. En gång var han på väg att räkna, men då stoppade jag honom. Syftet är att INTE räkna utan lära sig SE.

Jag fick en fråga kring sonen och hans skolgång. Ja, eller egentligen var det faktiskt flera frågor. Jag ska försöka svara på dem så gott jag kan. Ställ gärna följdfrågor!

Har han läst mot grundskolans mål?

Ja, vår son går i grundskolan. Det betyder att det är grundskolans kursplan som gäller. Han läser alla ämnen i grundskolan och skolan följer de centrala innehållen i ämnena och siktar mot de kunskapskrav som finns för varje ämne. Det betyder dock inte att han förväntas lära sig lika mycket och under samma tid som sina klasskamrater (som alltså inte har någon utvecklingsstörning). Han jobbar med samma arbetsområden, men på sin nivå. Nu i veckan har de bland annat haft till uppgift att intervjua en klasskamrat (svenska). Det har sonen också gjort – men hans frågor hamnar helt naturligt på en helt annan nivå. I NO jobbar de med energi och elektricitet just nu. När andra kanske skriver en argumenterande uppsats om förnyelsebar energi, ska han ta bilder på familjens solpaneler och skriva bildtext samt svara på 4 frågor (Vad är solpaneler?, Hur fungerar de? Vad är bra med solpaneler? Vad är dåligt med solpaneler?). Hans svar blir ingen uppsats – i bästa fall 1 mening per fråga.

Har han haft anpassad studiegång?

Nej. Anpassad studiegång betyder att man tar bort delar eller hela ämnen. Sonen har alla ämnen i grundskolan. Men hans undervisning, krav och mål är ändå anpassade efter hans förmåga (se ovan)

Har han fått gå ifrån klassrummet mycket för att jobba själv med assistent?

NEJ. Detta har vi varit benhårda med. Han ska delta i undervisningen – hade vi velat ha segregering hade vi valt särskola. Enda anledningen till att lämna klassrummet är om de anpassningar han kräver stört klasskompisarna. Det kan t.ex. vara att han får ett prov muntligt medan de andra skriver. Då är det inte lämpligt att han och assistenten sitter och pratar i klassrummet där det behöver vara tyst. Det har inte hänt mer än en handfull gånger under hela skoltiden.

Han har däremot jobbat enskilt med sin assistent i klassrummet, oftast befogat, ibland inte.

Hur har de gjort m läromedel?

Det har varierat väldigt mycket under åren. Under lågstadiet hade han samma läromedel som resten av klassen, med undantag för matematik där han alltid haft en lättare bok. På mellanstadiet blev svenskan också annorlunda och så småning om också engelskan. Under högstadiet har han samma bok i spanska. Lättare material i svenska, engelska och matematik. I NO/SO/TK har han samma bok som övriga, men den används mest som uppslagsverk. Han får istället andra lättare texter och andra typer av anpassningar, främst genom bild och film. Han har också tillgång till flera texter inlästa via MTM (det kan alla med läshandikapp, bara att ansöka på sitt lokala bibliotek).

Hur har de anpassat?
Som det är nu så utnyttjas sonens starka sidor. Han är visuellt stark och gillar filmer. Världskrigen är på tapeten i SO och det har blivit en hel del filmer om jag förstått det rätt. Han och assistenten gör egna bildcollage kring krigen och han skriver bildtexter eller andra korta meningar med hjälp av ett datorprogram som heter Clicker (när han skriver kommer det automatiskt upp bildstöd, biland har vi ordnat en färdig ordbank som han kan välja ord från och skapa meningar).
I spanska har hela hans spanskbok gjorts interaktiv med hjälp av Clicker. Clicker är ett program han fått som hjälpmedel från HAB.

Han också har och har haft olika hjälpmedel genom åren. Här är några exempel:
Alfasmart
Dator med talsyntes
miniräknare
stämplar (stämpla svaren i matteboken istället för att skriva svaren)
Pratkartor (både digitala och på papper)
lutande bordsplan
penngrepp
spegel

Tänkte försöka mig på en lägesrapport. Det mesta vi jobbat med kommer ur handledningen (Closing the gap), men en del kommer så att säga från min lärar-erfarenhet.

Udda/jämt – detta nämns inte alls i min handledning till numicon så här improviserade jag. Han har haft en pratkarta och sen dragit talblock ur en påse. Jämfört med pratkartan och beskrivit talblocket som Udda eller Inte udda. Jag valde att bara fokusera på ETT begrepp till en början. När han började kunna det så vek jag pratkartan så att han inte längre kunde se talblocken, men fick hjälp med beskrivningen ändå.

//www.youtube.com/embed/jDdMW6Fb7Ts?rel=0

När det gick fint bytte jag ut talblocken mot sifferkort och det gick direkt! Han kunde beskriva talen 1-10 och direkt tala om vilken som var udda (och hur talblocken ser ut – utan att se dem!). Nu funderar jag på om jag ska gå vidare till högre tal eller om jag ska föra in ordet Jämt.

Tallinjen. Här finns råd i handledningen. Detta var ett område sonen var ganska säker på redan innan så det har jag sett som repetition och gjort rätt höga tal (under 100) där han fått bygga talet före och efter. Lägre tal har jag lagt i oordning och han har rättat. Handledningens aktiviteter har varit på en lite för låg nivå.

Addition Här ligger vi nu på 9b i handledningen och pratar och bygger – skulle vilja gå fram lite med skrivna tal, men skulle vilja införa det på “numicon” vis. Sonen har ju räknat rätt mycket plus genom åren och det har inte fastnat så nu är det lite “från grunden” som gäller. Vi övar in frasen ___+____=____ men han har inte automatiserat den än.

Subtraktion Här skulle egentligen bara följa handledningen, men jag blev så frestad av “Subrtact it” så vi har gjort det fler gånger. Men det är “back to basic” som gäller egentligen.

Mönster. Här finns många bra förslag i handledningen. De lätta klarade han snabbt av och sen har vi försvårat på egen hand – skulle vara kul att se nått exempel från högre nivåer för att se om vi följer Numicon-tanken. Sonen klarar dock bara lätta mönster på egen hand så vi måste jobba vidare.

talserier. Vi har provat några enkla talserier med talblocken, men bara 1-2 ggr så han har inte riktigt greppat idéen. Talserier lyfts inte i handledningen alls.

Begrepp. Genom pratkartor övar vi in begrepp genom Ord – bild – tecken. Han använder dem INTE spontant än.

Sonen läser spanska i skolan. det är tredje året om man inte räknar med halvåret i USA som 5½ åring. I år läser han med 7:orna och repeterar det han gjorde förra året. Det tyckte skolan och vi var en bra lösning.

Nu hittar jag fler roliga grejer på spanska med bildstöd

Fyra klassiska sagor med tydligt tal, text och bildstöd till varje ord! Åh vilken toppengrej. Finns på http://www.pictocuentos.com/
Det finns också frågor till texten med svarsalternativ – allt med bildstöd. Och inte nog med det – man kan ladda hela sagan som pdf också!

Och så musik:

//www.youtube.com/embed/q5YeZ4ph8kg

Det blir fokus på L den kommande månaden och just idag kommer ARASAAC ut med nya färdiga kort för att träna L i kombination med andra bokstäver. Perfekt. Skickar med dem till skolan så kan de ta dem på spansklektionen. Jag älskar när det går att kombinera!

Det finns ett väldigt fint material som introducerar subtraktion (och uppställningar) som man helt gratis kan ladda ner hos “Confession of a homeschooler” . Jag har skrivit ut och laminerat hela morgonen. Lilla syster testar och kommenterar “Matteboken skulle vara jättelätt om det var så här” (hon går i 1:an och det ÄR den här typen av uppgifter i matteboken).

När jag ville att sonen skulle testa ville jag få in talblocken i Numicon också. Det gick fint. Vi gjorde så att han börjar med att ta rätt talblock och sen fylla det med pluggar. Sen tar han bort pluggar och lägger i soptunnan. Därefter är det tid att dra ner det icke fyllda talblocket till svarsrutan och se vilket talblock som passar och slutligen lägga ett svarskort. Man skulle säkert kunna göra på andra sätt, men så här blev det.

Under tiden jag lagade mat räknade han FJORTON tal!!!

Vi har 12 ord att träna på att uttala framöver så jag bestämde att kombinera det med att träna stavning. Vi har ett gammalt klassiskt barnalfapet som fick så modell. Jag letade upp en korsordsgenerator på nätet (det blev http://www.toolsforeducators.com/crossword/, men jag vet inte om den är bäst) och skrev in orden. Jag fick generera ett par gånger innan jag blev nöjd med formen. Sen var det bara att skriva ut facit i dubbla exemplar.

Det ena klippte jag ut runt om och limmade sedan på en bild av Titanic som jag också skrivit ut från nätet. Valet av Titanic är för att det är högst motiverande för min grabb.

Det andra limmade jag upp på hårdare papper och klippte ut i enskilda bokstäver.

In med spelplanen i en platsficka – klart!

Regler:

Lägg brickorna med baksidan upp. Varje spelare tar 7 brickor. Sedan turas man om att lägga. Man måste lägga i ordning i orden. När man lägger ut ska man antingen påbörja ett nytt ord eller fortsätta på ett påbörjat. Varje gång man avslutar ett ord får man poäng. Efter man lagt upp tar man upp nya brickor.