Jag fick en fråga kring sonen och hans skolgång. Ja, eller egentligen var det faktiskt flera frågor. Jag ska försöka svara på dem så gott jag kan. Ställ gärna följdfrågor!
Har han läst mot grundskolans mål?
Ja, vår son går i grundskolan. Det betyder att det är grundskolans kursplan som gäller. Han läser alla ämnen i grundskolan och skolan följer de centrala innehållen i ämnena och siktar mot de kunskapskrav som finns för varje ämne. Det betyder dock inte att han förväntas lära sig lika mycket och under samma tid som sina klasskamrater (som alltså inte har någon utvecklingsstörning). Han jobbar med samma arbetsområden, men på sin nivå. Nu i veckan har de bland annat haft till uppgift att intervjua en klasskamrat (svenska). Det har sonen också gjort – men hans frågor hamnar helt naturligt på en helt annan nivå. I NO jobbar de med energi och elektricitet just nu. När andra kanske skriver en argumenterande uppsats om förnyelsebar energi, ska han ta bilder på familjens solpaneler och skriva bildtext samt svara på 4 frågor (Vad är solpaneler?, Hur fungerar de? Vad är bra med solpaneler? Vad är dåligt med solpaneler?). Hans svar blir ingen uppsats – i bästa fall 1 mening per fråga.
Har han haft anpassad studiegång?
Nej. Anpassad studiegång betyder att man tar bort delar eller hela ämnen. Sonen har alla ämnen i grundskolan. Men hans undervisning, krav och mål är ändå anpassade efter hans förmåga (se ovan)
Har han fått gå ifrån klassrummet mycket för att jobba själv med assistent?
NEJ. Detta har vi varit benhårda med. Han ska delta i undervisningen – hade vi velat ha segregering hade vi valt särskola. Enda anledningen till att lämna klassrummet är om de anpassningar han kräver stört klasskompisarna. Det kan t.ex. vara att han får ett prov muntligt medan de andra skriver. Då är det inte lämpligt att han och assistenten sitter och pratar i klassrummet där det behöver vara tyst. Det har inte hänt mer än en handfull gånger under hela skoltiden.
Han har däremot jobbat enskilt med sin assistent i klassrummet, oftast befogat, ibland inte.
Hur har de gjort m läromedel?
Det har varierat väldigt mycket under åren. Under lågstadiet hade han samma läromedel som resten av klassen, med undantag för matematik där han alltid haft en lättare bok. På mellanstadiet blev svenskan också annorlunda och så småning om också engelskan. Under högstadiet har han samma bok i spanska. Lättare material i svenska, engelska och matematik. I NO/SO/TK har han samma bok som övriga, men den används mest som uppslagsverk. Han får istället andra lättare texter och andra typer av anpassningar, främst genom bild och film. Han har också tillgång till flera texter inlästa via MTM (det kan alla med läshandikapp, bara att ansöka på sitt lokala bibliotek).
Hur har de anpassat?
Som det är nu så utnyttjas sonens starka sidor. Han är visuellt stark och gillar filmer. Världskrigen är på tapeten i SO och det har blivit en hel del filmer om jag förstått det rätt. Han och assistenten gör egna bildcollage kring krigen och han skriver bildtexter eller andra korta meningar med hjälp av ett datorprogram som heter Clicker (när han skriver kommer det automatiskt upp bildstöd, biland har vi ordnat en färdig ordbank som han kan välja ord från och skapa meningar).
I spanska har hela hans spanskbok gjorts interaktiv med hjälp av Clicker. Clicker är ett program han fått som hjälpmedel från HAB.
Han också har och har haft olika hjälpmedel genom åren. Här är några exempel:
Alfasmart
Dator med talsyntes
miniräknare
stämplar (stämpla svaren i matteboken istället för att skriva svaren)
Pratkartor (både digitala och på papper)
lutande bordsplan
penngrepp
spegel
Tack Linda! Jag har delat det du skrivit med A’s pedagoger och gett dem din blogg att kika i. Tack att du delar med dig och inspirerar oss till att tänka nytt.Evalotta