21:an

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa.

Här kommer en liten sammanfattning som sjukgymnasten och arbetsterapeuten gjort vid ett skolbesök:

I skolan: vi flyttade upp fotstödet på stolen i klassrummet så att han får stöd, poängterade att det var bra att han alltid använde samma stol. Läraren skulle se till att han fick sitta på en likadan stol i matsalen.

Hemma: Vid datorn, han sitter för nära skärmen, vore bra om det är ca 40 cm mellan öga och skärm. Han har också en ihopsjunken arbetsställning. Arbetsbordet är något för högt eller stolen något för låg (handlar om några centimeter).

Förslag på åtgärd:
– Byt till en Tripp trapp stol. Flytta sittbrädan till näst högsta spåret för lagom höjd, och flytta sen upp fotplattan till lämpligt läge så att det blir stöd för fötterna. Flytta ut sittplattan så att sittdjupet ökas (mer stöd under låren). Gör lika med fotplattan.
– Flytta skärmen för att få rätt avstånd öga-skärm.
– Placera tangentbord och mus mitt framför han för att undvika en sned arbetsställning.
– Kan vara så att han får en mer upprätt arbetsställning vid datorn om han har stöd för ryggen? Fotografera före och efter, se om det blir någon skillnad.

Skulle han trots dessa ändringar inte sitta bra så finns det möjlighet att prova underarmstöd och/eller höj- och sänkbar arbetsstol med fotstöd.
*Arbetsstol och underarmstöd kan förskrivas som hjälpmedel.
*Kan ibland även vara bra att ha ett höj och sänkbart arbetsbord detta är eget ansvar(dvs. bekostas av brukaren)

Köket: här sitter han på pall och har bra stöd för fötterna, ok. (Sitter han längre stunder kan det vara bra med Tripp-Trapp som ger mera stöd.)

Sammanfattning:
Det kan vara bra att han varierar sittandet, dels sitta som i köket utan ryggstöd, tränar då rygg och bålstabilitet. Men i vissa situationer, som när han arbetar vid datorn längre stunder kan det vara bra med ryggstöd för att få extrastöd och förhoppningsvis en mer upprätt arbetsställning.

Oavsett om du firar påsk eller inte så ser jag påskdagen som en dag för en positiv början. Jag tycker att alla ska ha en ny chans.

Precis som att vi ser träden blomma och allt börjar växa, tycker jag om att tänka mig att alla barn jag känner kan växa in i rikare relationer.
Det gör ont att se hur människor ger upp bara för att bernet inte gör som andra gör.

Jag känner en flicka som är 13 år. Hon har ansetts som icke-verbal och vare sig familjen eller skolan förväntar sig att hon någonsin ska prata.
Efter att ha träffat henne bara några gånger märkte jag att jon började prata, mjukt och bara delar av ord, men hon pratade när jag lyssnade noga. När någon väl gjorde henne sällskap i hennes värld, agerade som hon och stöttade henner försök till ljud, pratar hon.

Vilken skam att ge upp på henne och fördöma henne till isolering från den talande världen!

Detta talar om för mig att många barn har en kommunikativ framtid om vi stiger in i deras värld och visar dem hur.

Dr. Jim
(Översatt av Linda på Dr Jims önskan)

Att lära sig läsa är spännande och viktigt. Det finns många tankar och idéer på hur det ska gå till. För 70-80% av alla barn spelar det ingen roll hur undervisningen är upplagt. Strukturerad undervisning räcker för att de ska knäcka koden. Men de flesta med Downs syndrom ligger i de där 20-30% där det HAR betydelse. Specialpedagogiska har gjort en bra uppställning över vilken läsinlärningsmetod som används i olika läromedel (och de uppdaterar den regelbundet. Klicka här. Traditionellt får barn med Downs syndrom (i den mån de får någon undervisning i läsning över huvud taget) läsinlärning genom helhetsmetoden eller ordbildsmetoden (i uppställningen finns t.ex. Jag vill läsa och Nu ska vi läsa om Anna som är utvecklade för särskolan). I karlstadmodellen fokuseras på ordbilder i t.ex. Utbyggd grammatik.

Är ordbildsinlärning dåligt? Inte alls, det kan vara en mycket bra introduktion till det skrivna språket, men sen krävs en mycket strukturerad undervisning med fokus på ljuden (Ljudmetoden – Phonics). Att bara läsa mycket för att lära sig läsa tror jag inte på längre. Sonen kan läsa många ordbilder och läsa många små böcker, men nu har han fastnat och kommer inte längre. Hans undervisning genom åren har varit av “blandmetod” så han är inte helt omedveten om ljuden. Han kan alla bokstavsljud och enklare kombinationer, men nu har vi långt kvar.

https://youtube.com/watch?v=oXxqLMIkMeM%3Frel%3D0

Det gäller att ha talträningsmaterialet med sig för att få in den träning som behövs precis när det är läge. Nu har vi en liten lapbook för ändamålet. Den är gjord av ett gammalt grattiskort med spindelmannen på och än finns det plats för fler och nya övningar.

Vilket burr!!!

Tur att vi bor granne med en frissa! Bara att ge honom en sedel och skicka över honom:

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa.

Det finns många mål i skolans kursplaner och en del av dem funderar man över den direkta nyttan. Orientering är inte ett av de målen – att hitta och utnyttja karta är BRA vardaliga kunskaper. En karta kan ju lika gärna vara skylten som gör att man hittar i köpcentret. I somras hade vi som “sommarläxa” fått uppgiften att träna lite orientering. Jag kom över en bok på en second hand affär som innehöll roliga och praktiska övningar; Idébok om Orientering:

En av övningarna i den som vi gjorde handlade om att skapa sin egen värld i en låda, lägga plast över och rita av med en svart penna, sen överföra på papper (vi har ett hemmagjort ljusbord) och färglägga. Sedan hade vi olika “orienteringstävlingar” i lådan.

Här är lådan och sonens egen karta.

En kort film om varför Emilys föräldrar valt att inkludera henne i en vanlig skola:

https://youtube.com/watch?v=1wdNPlXsfCc%3Frel%3D0

Tack till familjens storasyster för denna fina illustration!

Det här klassiska pussel-kategorispelet (tårtspelet) är för lätt för vår kille. I alla fall när det handlar om att kategorisera. När nu lillasyster ville spela med honom så la vi på en extra aspekt. När man tar en bricka så ska man säga (och ev. teckna) en fras till:

____ är en/ett ________ ( t.ex. Bananen är en frukt)

____ är INTE en/ett _______ (t.ex. Kaninen är inte en frukt)

Det blev ett mycket tydligt sätt att öva INTE-SATSER på.

Jag tror spelet fortfarande går att köpa nytt, men jag har sett det rätt ofta på second-handbutiker för en spottstyver.

Funktion: Love to Count – Pirate Trio är ett lärspel i grundläggande antalsuppfattning. När man öppnar appen kan man skapa olika användare och resultatet på spelen lagras och kan visas i form av statistik på avklarade övningar och övningar som klarades på första försöket. Det går att radera sin statistik om man vill. När man sätter igång spelet får man direkt upp en övning och en uppmaning (på engelska) vad man ska göra i ljud och skrift. De flesta är så intuitiva att även min 4 åring förstod vad som skulle göras utan att förstå engelska. Övningarna är: räkna antalet prickar/former och trycka på rätt alternativ, tala om vilken siffra som saknas i en serie, lägga in rätt antal prickar, lägga till fler pärlor till halsbandet så att det blir tio (välj mellan tre olika korta trådar med flera pärlor på), dela kakor mellan flera pirater, sätta vikter på en våg så den väger lika, ordningstal, ordna siffror i ordning, sätta siffror på en klocka, domino (alltså hitta lika), lösa en lätt plus- eller minusuppgift. Svarar man fel får man försöka igen. Då och då får man en bokstav och efter ett antal bokstäver har man fått ett lösenord till skattkammaren och får välja en skatt.

Gillar: Att man kan vara flera användare är toppen och statistiken gör att jag som förälder kan se om barnet förstår och utvecklas. Grafiken är snygg och övningarna mycket väl gjorda.

Ogillar/förslag: Egentligen bara två önskemål, det ena är att spelar fick välja ordning på de övningar som ska göras för att få lösenord och att appen borde finnas på svenska. Sen vill jag förståss ha en variant för android!

Plattform: Vad jag kan se bara iOS (ipad/ipod/iphone)

Saknar du illustration på nått särskilt tecken? Skriv ordet i en kommentar.

Alla människor med läshandikapp kan registrera sig som talbokslåntagare och ladda ner talböcker gratis på http://katalog.tpb.se allt som behövs är att säga till på biblioteket. Man kan lyssna på böckerna som mp3-filer i sin mobil eller dator, eller så laddar man ner AMIS http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/amis/ och har en fullfjädrad Daisyspelare.

Vill man ha daisy i sin iphone/ipod/ipad finns Daisy Reader som APP http://katalog.tpb.se/daisyreader.asp

Nu har vi just laddad ner andra delen i Vargbröder som är sonens favorit just nu, en bok han aldrig kunnat ta del av utan att få den uppläst.

Brukar du fixa teckenillustrationer när det saknas eller annat material för träningen och lägga upp på din blogg? Tipsa mig för jag tar gärna del av det andra gjort också.

Dags för en App-utvärdering igen, denna gång är det Engelska för barn – English for kids.

Funktion: Det finns tre olika delar som vardera del innehåller fyra olika kategorier. När man öppnar en kategori får man upp bilder och ett engelskt ord. En röst säger ordet och min uppgift är att välja rätt bild. Klickar jag på den runda pilen höger om ordet får man se ordet skrivet på svenska en kort stund. Trycker jag på rätt bild får jag ett positivt pling och ordet dyker upp i grönt på bilden om jag väljer fel bild får jag ett negativt ljud och ordet ordet till den bild jag tryckte kommer upp i rött över bilden. För att komma vidare måste jag trycka rätt. Spelet innehållet många upprepningar med ökad svårighetsgrad (=fler bilder, meningar), samt många ord. Vill jag lämna kategorin klickar jag på pilen till vänster och får upp en fråga om jag vill fortsätta eller försöka igen. Fortsätta betyder, ologiskt nog att jag lämnar övningen och kastas tillbaka till huvudmenyn.

Gillar: Oftast tydliga bilder(finns några lite tveksamma). Uttalen av orden är, så vitt jag kan bedömma, bra och tydliga. Den myckna upprepningen ger en långsam takt även för den som spelar snabbt. Man lär sig verkligen känna igen orden efter att ha kört den. Bra att det blir meningar på slitet i de flesta kategorier. Den svenska översättningen är en bra hjälp.

Ogillar och förlag: Det blir lite tråkigt i längden, det vore roligare med flera olika övningar att träna orden på. Att man får en applåd varje gång man lämnar en kategori är lite underligt, särskilt om man bara varit inne och tittat och jag vill bara åka tillbaka ett steg istället för två. Det är lite få kategorier så man lär sig orden ganska fort, den finns en vuxenversion också med lite med lite mer turistinriktade kategorier, de hade gott kunna ligga i samma app så barnen kan gå vidare. Samma app finns med andra språk, kanske hade varit intressant att ha dem i samma så man bara kan ändra språk.
Tänk vad bra appen hade varit om man kunnat välja att visa orden tecknade (m/sve tecken) till orden!

Plattform: Finns bara till iOS

Talktools, eller som det egentligen heter Oral Placement Therapy, är en metod på frammarsch bland logopeder i Sverige. Programmet har en väl underbyggd forskningsgrund (bevisat fungerande alltså) vilket är viktigt för mig, men jag var ändå inte helt övertygad när vi för knappt 1½ år sedan startade träningen. Jag blev övertygad att prova av vår hab-logoped (nja, hon sa förståss att hon inte tänkte ge oss något annat stöd om vi inte gjorde detta först så övertyga kanske är ett lite för vänligt ord). Men jag var beredd att pröva, kände inte att det fanns något att förlora och det visade sig snabbt att sonen gillade det. Tur är det för det är inget lättsamt program precis. Träningsstunderna tar ca ½ timme (ibland snarare en trekvart) och ska utföras 5-7 dagar i veckan.

Beskrivningen här utgår från det vi gjort och att våra hab-logopeder guidat oss i programmet på rätt sätt, vilket jag inte är helt säker på att de har.

Det har varit upp till 11 olika uppgifter vid varje träningstillfällen. Uppgifterna handlar om att bita i olika stavar, tugga på gummipinnar, dricka olika slags vätska i olika slags sugrör, blås i blåsleksaker, hålla fast stav med läpparna, lyfta en kula med tungar, plocka cornflakes från underläppen med framtänderna och blåsa såpbubblor. Det finns en mycket detaljerad progression med olika slags pinnar, sugrör m.m.

Sonen gjorde snabba framsteg och stärkte sina läpp-, käk- och tungmuskler på ett oväntat bra sätt. Jag började tro på detta – kanske hade logopederna rätt? Kanske skulle detta göra skillnad. Vi fortsatte träna intensivt och lyckades med minst 4 ggr/vecka, oftast mer. Efter 10 månader började jag dock misströsta. Trots att han nu närmade sig slutet på hela träningsprogrammet och gjort stora oralmotoriska framsteg hade ingen utveckling skett av talet. Logopeden ryckte i princip på axlarna. Då började jag göra efterforsningar.

Talktools (OPT) är ett rent oralmotorisk program, det finns ingen överföring av framstegen här till tal. För att det ska ske krävs en parallell talträning och tyvärr har vi blivit informerade av habiliteringens chef att de inte har någon möjlighet att ge talträning.

I brist på annat har vi ändå fortsatt med programmet och snubblat precis före målsnöret. En av de sista momenten handlar om att suga upp choklatpudding genom ett 20 cm långt sugrör vilket visade sig omöjligt för både sonen och resten av familjen. Eftersom vi föräldrar och syskon talar utan problem har jag dragit slutsatsen att hans talsvårigheter inte berör på just denna oförmåga och stoppat. Vi har fortfarande sista blåsleksaken kvar så den jobbar vi med, men inte med samma intensitet som tidigare.

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det inte är ett dåligt oralmotorisk program, men med tanke på mängden timmar vi lagt ner på träningen hade jag nog förväntat mig mer än att han blivit riktigt duktig på att tugga pinnar…

I perioder gillar grabben att pussla. Det är något som tränar olika förmågor i sig (finmotorik, visuell perseption, logiskt tänkande osv) men det går så bra att kombinera med annat lärande också. Ett sätt är att diskutera multiplikation och areabegreppet genom helt vanliga kommerciella pussel. Först pusslar vi bara – samtidigt pratar vi förståss om bitarna och motivet (= språkträning). Sen räknar vi bitar och räknar, en sak som vi lärt oss är att man inte alltid kan lita på vad det står på kartongen (hundrabitarspusslet hade ju faktiskt 104 bitar!).