21:an

Jag har skrivit om det förr – även barn med down syndrom behöver uppfostran. Här tänkte jag dela med mig av två “Supernanny” program med tema Down syndrom:

1. Americas Supernanny (säsong 1 avsnitt 6)
En rymmande 8-åring, där syskonen känner sig bortglömda och föräldrarna tappat tron. Nannyn hjälper föräldrarna att tro på sitt barn och genom deras förväntningar utvecklas pojken framför våra ögon.

Tyvärr är filmen om the Fitzgerald family inte tillgänglig just nu. Hittar jag den igen så lovar jag att länka till den för den är sevärd.

2. Supernanny and the Webb family
Båda föräldrar behövs! I den här familjen fanns inga rutiner, TVn var på jämt och barnen visste inte hur man lekte tillsammans. Det blir också tydligt att man ibland måste göra på något annat sätt när barnet har en funktionsnedsättning som Downs syndrom.

https://youtube.com/watch?v=9WizYQqZoEQ%3Frel%3D0

Hittar jag fler lägger jag upp dem här.

Här kommer lite nya lektioner kring läsinlärningen.

Kolla in de tidigare lektionerna för tips på hur ni kan ändra så det blir lättare eller svårare.

Se som vanligt till att eleven kan begreppen. Träna annars dem.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS, Nilbilder, Arasaac osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Vet du inte vad det här är för något? Läs introduktionen!

Nu tänkte jag ta det här med trygghet. Vikten av att känna sig trygg. Det är naturligtvis viktig för alla – men här kommer värsta tipset till dig som jobbar “med oss”. Se till att mamma och pappa känner sig trygga. Lyckas du med det kommer du undan med nästan vad som helst.

Jag blir trygg när jag träffar personal som lyssnar på mig, som står upp för sin egen åsikt och kompetens, som inte bollar över allt till mig, men ändå ser mig som en resurs.

Jag blir trygg om du visar min son att han är viktig och om du vågar att kommunicera med honom. När du ser honom som en individ och inte som “en med downs syndrom”. När du visar att du tror på honom, då känner jag mig trygg.

Jag blir trygg om du inte lovar mer än du kan hålla och om du håller det du faktiskt har lovat.

Jag blir trygg om du kan förklara varför när jag undrar. Jag blir trygg när du inte blir rädd för mig utan kan möta mig som förälder där jag är. När du kan skilja på din person och din yrkesposition känner jag mig trygg (alltså inte tar saker och ting personligt).

Jag känner mig trygg när du tar rollen av den professionelle utan att kräva att jag ska vara diplomat. När du hela tiden är saklig och absolut inte går i försvarsställning, då känner jag mig trygg. När jag får vara obalanseras och upprörd är du fortfarande lugn. När jag missförstår så anklagar du inte, utan förklarar igen – på ett annat sätt. När vi är vid en punkt att det är uppenbart att vi har olika syn så accepterar du det och du tar ansvaret att hitta en kompromisslösning.

Idag har jag pratat med två yrkesverksamma som fick mig att känna mig trygg!

När bilder är viktiga för sonen och tiden knapp får man helt enkelt lära sig rita. Streckgubbarna är mycket bättre nu än när han var liten. Övning ger färdighet. Idag behövdes det bilder till lite träningsmaterial jag gör åt honom på Ipaden.

Har man en elev som min son i sin klass så har man en stor spridning på elevernas kunskapsnivå. Det finns nästan bara läse-böcker för åk 1 som har innehåll på olika nivåer och inte ens det räcker. När min son gick i åk 1 hade de en läsebok som fanns i tre nivåer, den lättaste var för svår för sonen och den svåraste var för lätt för hans tvillingsyster. Idéen i dessa läseböcker är dock helt rätt, varje kapitel har samma innehåll – på olika nivåer. Det är det tankesätt som ska överföras till alla andra områden.

Alltså – alla i klassen jobbar med samma tema – på sin nivå. På det sättet kan alla delta i diskussioner och grupparbeten. Låter enkelt, men det kräver insikt i elevernas behov och tid att göra det till verklighet. Här är några sätt att göra det på.

1. Jobbar du på en skola där det finns mycket gamla läromedel (kolla källare och vindar) så är ett sätt. Du kan också använda nätresurser. Du har säkerligen ett huvudläromedel eller en läsårsplanering som du följer. Inför ett nytt område så kollar du vad du anser vara rätt nivå för de/den elever som behöver en helt annan nivå och letar efter samma tema. Jobbar ni på högstadiet med Islam så gör alla det, men eleven som ligger på en lägre nivå kanske läser i en bok för mellanstadiet eller lågstadiet (precis sim att eleven som ligger på en högre nivå använder en för gymnasiet). De följer alltså inte “sitt” läromedel, men använder texter och individuella uppgifter därur när de följer klassens. Troligen behöver du fler böcker att välja på för att hitta böcker som tar upp samma saker.

2. Har ni tillgång till datorer och läsplattor? Då kan ni utnyttja interaktiva läromedel. Det kan vara ett sätt att få tillgång till en större textmassa även om man inte har läsförmågan. Dessa förenklar sällan innehållet, men gör det ändå mer tillgängligt. Många av läromedlen har interaktiva delar man kan köpa idag.

3. Lättlästa versioner. Jag sa i inledningen att det nästan bara var läseböcker där detta finns. Det är inte riktigt sant det finns för fler läromedel (men börjar försvinna till förmån för de interaktiva). De lättlästa versionerna är för svåra för att min son ska kunna jobba självständigt i dem, men han har dem ändå i några ämnen. Har man tillgång till NE.se finns alla inlägg även på lättläst vilket gör det MYCKET bättre än Wikipedia.

4. Om du har tid gör du materialet som behövs själv. Det här blir oftast bäst då det är direkt anpassat till eleven och du kan få med precis allt du som lärare tycker är viktigt.

5. Men för att det ska bli riktigt bra så använder du alla sätt ovan i kombination. Grundtanken du har i huvudet hela tiden är inkludering – hur får jag alla delaktiga när vi laborerar med lösningar och blandningar? Vad behöver hen för att kunna delta fullt ut? Ha detta med redan på planeringsstadiet så blir det enklare. Håll fast vid metoder som funkar och släpp de som inte funkar.

Och så en känga till alla som styr i skolans värld – inkludering är fantastiskt bra för alla elever, men det funkar INTE om inte lärarna har TID att planera.

Anpassad laborationsrapport i åk 9. Bilderna är tagna under hela laborationen och sonen skriver sedan bildtexter. Nivån blir automatiskt anpassad eftersom han skriver så mycket han klarar av.

Bilder är den absolut bästa inlärningsvägen för vår son. Alla de viktiga punkterna han ska kunna i ett område finns med på begreppsplanschen. Den används som referens under hela arbetet (och sitter på väggen så att övriga elever också kan dra nytta av dem). Amerikanerna kallar detta Anchor charts – sök på det så får du mycket inspiration.

Alla jobbar med bildanalys. Sonen har lite mer hjälpmedel. Dels har han begreppskartor – där finns olika begrepp för bildanalys i bild+ord+teckeillustration, dels utför han uppgiften genom att fylla i en tankeblomma (en typ av tankekarta som funkat bra för honom – där varje blad står för en del av den man ska skriva om och så är det stödord). Det gäller att välja rätt så att inte Skriet beskrivs som ett dokumentärfotografi utan djup….

Här ser du att han har en lättläst text (som är för svår), begreppsplansch och ett förenklat arbetsblad med frågor.

Tänk att myterna som florerar bland skolpersonal bara ökar! Dags för lite nya myter att slå hål på. Vill du läsa om de tidigare så kolla här. Ibland får du lov att bemöta myterna med att be dem bevisa dem. Säger skolan att de inte får anpassa undervisningen – be dem då visa var det står.

Hen får mer hjälp i särskolan och I särskolan finns all hjälp hen behöver

Den hjälp som kan ges i särskolan kan väl lika gärna ges i grundskolan? Och ser man krasst på saken så har de flesta barn med Downs syndrom som går i grundskolan en egen elevassistent – medan de som går i särskolan sällan har det. Då torde det ju vara lättare att få hjälp i grundskolan… MEN varje elev ha det stöd hen behöver OAVSETT skolform, på den punkten är skollagen tydlig.
Om hjälpen finns i särskolan och eleven i grundskolan får man väl flytta hjälpen till eleven – det är ju dumt om den inte är där eleven finns.

I särskolan finns den kompetens som behövs

Det här skrev min vän så bra så jag tar det rakt av:

Jag sa till den person som var med från särskolan på varje möte att de från särskolan ju kunde ge skolan råd i hur de kunde jobba med matten med sonen, hon satt bara stum.. de hade inget att komma med alls. Det var den kompetensen det.

Om kompetensen finns i särskolan får man väl se till att den också finns i grundskolan. Uppenbarligen finns det kompetens att sprida inom kommunen.

Vi får inte anpassa hur långt som helst, säger skolan.

Dumheter! Skolan är skyldig att göra de anpassningar som krävs. Om en elev inte kan läsa så måste skolan ge läsundervisning – även om eleven går på högstadiet. Det är tydligt beskrivet i de styrdokument som beskriver skolans verksamhet. DÄREMOT får skolan inte anpassa nationella prov hur SOM helst, det som ska testats ska fortfarande testas. Läsförståelsetester får alltså inte läsas högt.

Går han i åttan ska han läsa samma böcker som de andra i samma årskurs

Ja, om de fungerar för eleven. Och så långt det är möjligt är det bra. Det finns dock inga lagar som säger att alla elever i en klass måste ha samma läromedel.

De kan inte tänka abstrakt

Jag antar att skolan har kompetens att säga det? Hur vet de det? Hur har de mätt det? För vi kastar väl inte ur oss ogrundade myter? Nä, abstrakt tänkande är svårt – men det betyder INTE att det är omöjligt!

Idag kommer här 4 arbetsblad. Det är andra halvan av lektion 5, lektion 6 och två blad för lektion 7.

Lektion 5b

Läs orden och skriv av dem under rätt bild.
Lättare: klipp ut orden på lappar och låt barnet lägga rätt ord under rätt bild. Nackdelen är att barnet inte får öva i att skriva, men det kan man åtgärda genom att sedan skriva ordet med en överstrykningspenna och låta barnet fylla i. Man kan också låta barnet stämpla ordet med bokstavsstämplar.
Svårare: Täck över orden och låt barnet skriva direkt.

Lektion 6

Här ska man lyssna efter ljudet A samt träna på att skriva bokstaven. Det går bra att göra detta praktiskt genom att klippa ut bilderna och sortera dem i två högar; en för ord som innehåller A och en för ord som inte innehåller A. Det spelar egentligen inte så stor roll hur man tolkar bilderna, så länge som man sorterar dem rätt utifrån hur man benämner dem.
Lättare: Skriv orden under bilderna så att eleven ser orden och kan hitta bokstaven.
Svårare: Om du klippt ut kort för tidigare bokstäver kan du nu låta barnet sortera dem i flera olika högar med en eller flera av bokstäverna S, O, L och A.

Lektion 7

Här ska man lyssna efter ljudet i början av orden. Det går bra att göra detta praktiskt på liknande sätt som tidigare. Det finns 2 arbetsblad.
Lättare: Skriv orden under bilderna så att eleven ser orden och kan hitta bokstaven eller ta en bokstav i taget.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS, Nilbilder, Arasaac osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Föräldrar som bryter ihop av arbetsbörda för att deras 8åring med Downs syndrom inte sover på nätterna och vänder upp och ner på huset om man tittar bort en sekund.’

Föräldrar som inte orkar mer för deras 10åring fortfarande är i blöjor och måste åka vagn.

Föräldrar som känner att syskon far illa av att deras 9åring är våldsam.

Det finns många fler exempel. Samhällets patentlösning verkar vara “Avlastning”. Skicka bort barnet en helg eller två i månaden, antingen till en annan familj eller korttidsboende. Avlastning är inget fel när det behövs och de här föräldrarna behöver det – MEN det löser inte problemet. Det tycks som att ingen vill hjälpa familjerna med problemet.

En 8-åring med downs syndrom ska sova på nätterna – om hen inte gör det är det något fel! Sömnstörningar ska utredas och sen behandlas. Läkare och hab ska informeras och sen får man ligga på dem om utredning och behandling. Det är precis lika självklart om barnet har downs syndrom som om barnet inte haft några andra svårigheter.

En 8-åring med downs syndrom ska inte behöva passning varenda sekund. Hjälp familjen att bygga bort så många saker som möjlig som ger tillfälle till härjningar och hjälp sedan till att utreda och åtgärda problemet. Vid 8 år borde barnet inte längre tömma alla lådor hen ser. Och nej – det beror inte på att hen har downs syndrom!

Barn med downs syndrom ska vara blöjfria vid 5 års ålder, står det i en brittisk bok jag har. Om så inte är fallet behöver extra åtgärder sättas in (och det är INTE gratis blöjor och avlastning). Min grabb blev blöjfri långt senare, men jag tyckte ändå att det stärkte mig.

En 9-åring med downs syndrom som är våldsam och skada syskon (och säkerligen andra) behöver HJÄLP. Hjälp att tygla sitt humör, hjälp att förstå vad som är rätt och fel. Kräv hjälp. En 9-åring kanske går att hanter, men vad händer när hen är 16 om ingen gör nått.

Ta gärna emot avlastning när du behöver – men KRÄV alltid hjälp med problemet!

Arbetsblad 5

Här handlar det om att lyssna efter ljudet. Är det först eller sist. De tre rutorna ska symbolisera först-mitten-sist. Det går förstås att göra det praktiskt genom att klippa ut korten och sortera dem i högar för sist och först.

Lättare: Det här kan upplevas som svårt, då kan man börja med att sortera ljudet först och ljudet inte först. Senare sist och inte sist.

Lättast: Skriv orden och sortera sen. Det hjälper eleven att förstå att det är ordet och inte innebörden som ska analyseras.

Se som vanligt till att eleven kan begreppen. Träna annars dem.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS, Nilbilder, Arasaac osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Arbetsblad 4

Här ska man lyssna efter ljudet L samt träna på att skriva bokstaven. Det går bra att göra detta praktiskt genom att klippa ut bilderna och sortera dem i två högar; en för ord som innehåller L och en för ord som inte innehåller L. Det spelar egentligen inte så stor roll hur man tolkar bilderna, så länge som man sorterar dem rätt utifrån hur man benämner dem.

Innan du börjar måste du se till att den som ska lära sig läsa är bekant med begreppen!

Lättare: Skriv orden under bilderna så att eleven ser orden och kan hitta bokstaven.

Svårare: Om du klippt ut kort för både S, O och L kan du nu låta barnet sortera dem i flera olika högar med en eller flera av bokstäverna S, O och L.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS, Nilbilder, Arasaac osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Arbetsblad 3

Här handlar det om att lyssna efter ljudet. Är det först eller sist. De tre rutorna ska symbolisera först-mitten-sist. Det går förstås att göra det praktiskt genom att klippa ut korten och sortera dem i högar för sist och först. För att eleven ska klara det måste de förstå att det är ordet och inte innehållet man ska analysera. Vad är sist i MUS? Om eleven inte förstår att det är ordet så kommer hen att svara svans.

lättare: Det här kan upplevas som svårt, då kan man börja med att sorters ljudet först och ljudet inte först. Senare sist och inte sist.

Lättast: Skriv orden och sortera sen. Det hjälper eleven att förstå att det är ordet och inte innebörden som ska analyseras.

Se som vanligt till att eleven kan begreppen. Träna annars dem.

Arbetsblad 2

Här ska man lyssna efter ljudet S samt träna på att skriva bokstaven. Det går bra att göra detta praktiskt genom att klippa ut bilderna och sortera dem i två högar; en för ord som innehåller S och en för ord som inte innehåller S. Det spelar egentligen inte så stor roll hur man tolkar bilderna, så länge som man sorterar dem rätt utifrån hur man benämner dem.

Innan du börjar måste du se till att den som ska lära sig läsa är bekant med begreppen!

Lättare: Skriv orden under bilderna så att eleven ser orden och kan hitta bokstaven.

Svårare: Om du klippt ut kort för både S och O kan du nu låta barnet sortera dem i tre högar; en för S, en för O och en för ord som innehåller både S och O.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Arbetsblad 1

Här ska man lyssna efter ljudet 0 samt träna på att skriva bokstaven. Det går bra att göra detta praktiskt genom att klippa ut bilderna och sortera dem i två högar; en för ord som innehåller O och en för ord som inte innehåller O. Det spelar egentligen inte så stor roll hur man tolkar bilderna, så länge som man sorterar dem rätt utifrån hur man benämner dem.

Innan du börjar måste du se till att den som ska lära sig läsa är bekant med begreppen!

Lättare: Skriv orden under bilderna så att eleven ser orden och kan hitta bokstaven.

Bildkälla: Bilderna kommer ur vår stora bildsamling och kommer från en mängd olika källor; Cricksoft, Igel, PCS osv.

Kommentera gärna och beskriv hur det funkar för er.

Alla med Downs syndrom kan lära sig läsa.

Kanske tycker du att det är självklart, kanske tycker du att det är provocerande. Jag vet inte om alla kan det, men jag tycker definitivt att det är vad man ska utgå ifrån. Man kan lära sig läsa även om man inte kan tala, man kan lära sig läsa även om man behöver tecken, man kan lära sig läsa även om “de har försökt och inte lyckats”.

Med det sista menar jag att man inte får ge upp, om det inte lyckats så kanske metoden inte passade eleven eller läraren inte tror att det går. Det är också en möjlig utgång om läraren har inställningen “vi testar och ser om det funkar” för att sedan ge upp.

Det finns massor av metoder för läsninlärning; allt från att lära sig känna igen orden som bilder till att lära sig ljuda. Vi vana läsare ljudar sällan ut ord (men det händer när vi stöter på något svårt), men vi ser inte heller orden som bilder, istället tolkar vi bokstäverna i ordet till ett ord. Det är därför man kan läsa texter där bokstäverna står fel i orden utan att ha problem. Den som läser ordbilder klarar inte det.

Jag trodde länge att alla barn med Downs syndrom lärde sig läsa i skolan, men stöter allt oftare på historier som berättar motsatsen. Jag är ingen expert på området downs syndrom och läsinlärning, men jag känner till båda. Mitt bidrag är ett arbetsmaterial som bygger på ett gammalt material utvecklat av Margit Melander och utgivet av “Stencil och Bild” och utgivet för minst 40 år sedan (förmodligen mer, men inga av mina papper är daterade), materialet heter Lyssna, se och lär och fokuserar på ljudanalys. Alltså att lära sig bokstävernas ljud och ljuda ut orden.

Det finns ingen beskrivning av bokstavsinlärning i materialet, utan det förutsätts att det görs ändå .

Jag kommer att lägga ut övningar som bygger på Melanders material när jag har tid för att jag tycker att ALLA barn med Downs syndrom (och andra med liknande svårigheter) ska få lära sig läsa. Jag garanterar inget – men jag tror på det. Allt kommer att ligga under den här kategorin. Kommentera gärna om du tänker pröva eller om det fungerat för er.

Tillägg 27/6 -15: Den här metoden utgår ifrån att använda bilder. Om det är bra eller inte tvista de lärde. Det sägs å ena sidan att bilder fungerar som ett stöd och externt minne för eleven och att det på så sätt belastar mindre. Å andra sidan sägs också att bilden är hämmande eftersom den begränsar ordets betydelse, d som RO och RIS är exempel på ord som finns i materialet men bara med en betydelse.
Dessutom utgår inte orden/bilderna från barnets eget språk och begreppsvärld därför blir läsinlärningen också ordinlärning vilket kanske belastar mer.

Jag kommer säkert att dyka djupare i teorierna kring läsinlärning och ge mer input här på bloggen när jag gör det.

Kommer du använda detta i skolan tycker jag att du ska läsa inlägget om läromedel och inkudering också. Det här materialet är inte tänkt som en ursäkt för att slippa jobba inkluderande.

Funktion: Den här appen är full med små filmer som visar hur man tecknar olika ord på svensk teckenspråk. När man öppnar kan man välja mellan olika kategorier för att träna. Träna gör man genom att man får se en kvinna teckna och sen ska man välja rätt ord av tre alternativ. Orden visas med bild och text. I grundutförandet finns bara bilder av filmerna, men man kan byta ut dessa mot egna bilder. Man kan ställa in ifall man ska få höra ordet eller inte.

Man kan också skapa egna samlingar där man väljer ut just aktuella ord. Idag testade jag just den funktionen. Vi hade läst en bok och jag hade skrivit ner alla ord han inte tecknade när han lästa. Utifrån dem satte jag ihop en ehen samling som fick samma namn som boken. Givetvis fanns inte alla ord jag ville ha, men det blev ändå en samling på 30 ord. Som bilder valde jag att fotografera ur boken och ord som saknas på bild lät jag vara som de var.

Gillar: Jag verkligen gillar att man kan göra egna samlingar. På det sättet kan man stärka olika teman som är aktuella hemma eller i skolan. Och personifiera med aktuella bilder.

Ogillar/utvecklingsförslag: Det saknas ju alltid tecken man behöver i en app som denna, det är ofrånkomligt, däremot så skulle jag önska att jag kunde skapa en kopia och byta text på en film för att visa att flera ord tecknas lika (hoppa = skutta). Dessutom skulle en funktion att sätta ihop filmer göra det möjligt att skapa sammansatta ord. Då skulle man kunna skapa ännu mer riktade ordsamlingar.
Jag skulle också önska att det i grundutförandet fanns bilder till filmerna – pictogram skulle funka utmärkt för oss – så att man inte måste lägga dit personliga bilder om man inte hinner. Den här appen har legat oanvänd några veckor just pga av tidsbrist.

Plattform Finns bara för iOS vad jag kan se.

Sonen har utöver Downs syndrom en grav språkstörning, dyspraxi. Jag hittade denna fina, om än förenklade, sammanställningen som jag tyckte var bra:

Numera får han talträning via habiliteringen – men vi fick verkligen slåss för det. Talhjälpmedel fick han däremot direkt när vi frågade efter det. Tur att vi förstod att vi skulle fråga…

Budskap från omklädningsrummet till ishallen:

Lyssna aldrig på människor som är ständigt negativa och pessimistiska – de fråntar dig dina finaste drömmar och önskningar som du bär i ditt hjärta.

Tänk på vilken kraft ord kan ha: allt vad du hör påverkar det du gör!
Alltså:var ALLTID …POSITIV!

Och framför allt: slå helt enkelt dövörat till om du hör någon säga
att du inte kan förverkliga dina drömmar!
Tänk alltid: också JAG klarar av det!

Sonen har alltid fått bilder tagna av vuxna runt om honom så att han kunna hålla koll på sin dag. Från åk 5 har dessa bilder hamnat i Idagboken (som säljs av Hattenförlag). Dessa böcker har blivit bra redskap för sonen. De är fotoalbum, samtalskartor, tidshjälpmedel och mycket mer. Här berättar han för farmor och farfar vad som hänt sedan sist:

Sonen har tre helt underbara systrar som finns där för honom.

Den här gången kommer bara lite bilder från en vanlig dag i åk 9.

Grupparbete om elektromagnetism. Full delaktighet = full inkludering.