21:an

Sonen läser spanska i skolan. det är tredje året om man inte räknar med halvåret i USA som 5½ åring. I år läser han med 7:orna och repeterar det han gjorde förra året. Det tyckte skolan och vi var en bra lösning.

Nu hittar jag fler roliga grejer på spanska med bildstöd

Fyra klassiska sagor med tydligt tal, text och bildstöd till varje ord! Åh vilken toppengrej. Finns på http://www.pictocuentos.com/
Det finns också frågor till texten med svarsalternativ – allt med bildstöd. Och inte nog med det – man kan ladda hela sagan som pdf också!

Och så musik:

//www.youtube.com/embed/q5YeZ4ph8kg

Lite diverse material som jag fixat för att understödja det som görs i skolan.

Det första är ett litet “sotering-spel” där det gäller att placera in rätt stormakt i rätt allians (klurigt när vissa byter sida mitt i kriget….).

Det andra är en pratkarta (kommunikationskarta) om första världskriget.

Till detta också en “tavla” i Clicker där sonen kan läsa om kriget och skriva själv (utifrån färdiga ord med bildstöd).

//www.youtube.com/embed/-LOnOM6ty8Q

Om du inte alls förstår vad detta har med Downs syndrom att göra – då har du för låga förväntningar på vad en ung människa med Downs syndrom är kapabel att lära sig – om hen får rätt förutsättningar. Bilder och film är helt avgörande för min son.

En ögonblicksbild från dagen i skolan. Sonen i grundskolans åk 7. Ibland får man höra kommentarer som antyder att man måste göra samma sak som de andra eleverna i klassen för att kunna gå i en grundskoleklass – att man måste hänga med.

Jag undrar hur många andra i klassen som jobbade med detta i matten? Troligen ingen, alla har uppgifter på sin nivå, men det är möjligt att alla jobbade med mönster på olika sätt….

Min son behöver mer tid för att lära sig, samtidigt så är det så mycket man ska lära sig. Det gäller att försöka hitta “samordningsvinster”. Uppgifter som tränar och över mer än en sak. Vi är inte så bra på det som man skulle kunna vara, men här kommer i alla fall två aktuella exempel:

På första bilden är det talträning. Huvudfokus just nu är tj-ljudet och fokusordet KINA. Med hjälp av bilder skapar vi meningar med ordet och meningar med satsen inte. Nästa fokusljud kommer att vara ng-ljudet. Genom att välja dessa två herrar blir det också högaktuell samhällskunskap! Och han lär sig och kan hänga med i klassens diskussioner.

Bild två är en sida ur 8-sidor som han använder för samhällskunskap och lästräning i skolan. Hockey är ju ett storintresse, men det viktiga är att det var just Skellefteå som vann. Sj-ljudet var vårt tidigare talträningsfokus och det är inte lagt på hyllan utan ska nu användas så mycket som möjligt i vardagen.

– Men hur tänker ni göra med gymnasiet?

Det har hänt då och då under flera år att jag får den här frågan efter att jag berättat att sonen går i grundskola. Jag brukade skratta och säga det är många år tills dess och vem vet vad som händer då. Senast jag fick frågan var några veckor sedan. Då kände jag att jag inte kunda svara så – för nu är det bara 2½ år kvar… det blev något svävande med att det finns ju många olika så vi får väl hitta den bästa.

Min spontana tanke är att den svenska gymnasieskolan inte är mogen att ta emot en elev med måttlig utvecklingsstörning och grav språkstörning, det är inte möjligt. Å andra sidan trodde jag inte att det var möjligt med högstadiet heller och nu är vi där och det är bättre än nånsin.

Och så läser man om berättelser som den om Kacie…. vad ska man tro? Kommer det kanske att gå att i alla fall erbjuda honom hans favoritämne (spanska)?

Jag vill varken hoppas på inkludering eller utesluta det, och det finns ju som sagt många gymnasieskolor av båda former inom räckhåll där vi bor – någon borde väl vara rätt i alla fall?

Bilden är lånad från bloggen http://www.paulakluth.com

Favoritämnet

Liten slöjdgrupp, teckenkunnig slöjdlärare, egen assistent och höga förväntningar. Inte underligt att han nådde kunskapskraven för grundskolan och fick ett E.

På fredag är sonen ledig för vi ska göra sjukhusbesök. Redan igår fick han en läxa som han kan ta med sig. Inte visste jag att han jobbade med 8 sidor i skolan!

När jag hämtade på fredagen berättade sonens metor att det varit en TOPPENVECKA. Sonen hade visat en helt annan sida. Fokuserad, engagerad och inte alls trött (hmmm. vet att han sov på fritids när jag hämtade en dag). Han har överraskat genom att t.ex. komponera musik efter de instruktioner musikläraren gett i helklass.

Jag tror fullt och fast att om man känner sig delaktig engagerar man sig mer i skolarbetet.

En inkluderande utbildning är en mänsklig rättighet, god undervisningspraktik och samhällsnyttigt.

Mänskliga rättigheter
1. Alla har rätt att lära tillsammans.
2. Barn ska inte nedvärderade eller diskrimineras genom att bli ivägskickade för att de har ett funktionshinder eller inlärningssvårigheter.
3. Vuxna med funktionshinder, som betraktar sig själva som överlevare från specialskolor, kräver ett slut på segregationen.
4. Det finns inga legitima skäl att segregera elever. Barn hör ihop tillsammans – med fördelar som gynnar alla. De behöver inte skyddas från varandra.

God undervisning
5. Forskning visar att elever lyckas bättre både socialt och kunskapsmässigt i inkluderande skolor.
6. Det finns ingen form av undervisning eller omvårdnad som ges i särskolan som inte kan ges i en vanlig skola.
7. Med rätt stöd och engagemang är inkluderande undervisning ett mer effektivt sätt att använda skolans begränsade resurser.

Samhällsnyttigt
8. Segregation leder till okunnighet, rädsla och göder fördomar.
9. Alla barn behöver en undervisningsmiljö som hjälper dem att skapa relationer och förbereder dem för den verkliga världen.
10. Inkludering är den enda metoden som har möjlighet att minska rädsla genom att bygga vänskap, respekt och förståelse.

Källa: Children with Down’s syndrome, Stephanie Lorenz

När du läser detta är fokus på hur det KAN vara, inte hur det ÄR överallt. Speciellt punkt 6 är intressant att tänka utifrån…

Sonen träffade en logoped igår som frågade ut honom vad han tyckte om skolan. Hon använde en samtalsmatta som hjälp:

Själva ordet skola hamnade på “sådär”, medan allt annat om skolan hamnade på “bra” direkt. Skönt att höra att han är så nöjd – det är ju ändå det som räknas!

En kort film om varför Emilys föräldrar valt att inkludera henne i en vanlig skola:

https://youtube.com/watch?v=1wdNPlXsfCc%3Frel%3D0

Jag har berättat tidigare om vårt försök med idagbok i åk 1 och med skoldagbokför ett år sedan – och hur de misslyckats.

I januari började sonen en ny skola och där använde de skoldagböcker/loggböcker som en del av undervisningen. De kände att de tyckte att sonen skulle ha en som hade ett uppslag per dag och hab skrev ut Stora idagboken som hjälpmedel på prov.

Hur vi har använt den har “vuxit fram” under terminen och är inte helt statiskt men ungefär så här:

Dagsidor – v. sida, v. spalt skriver vi in saker som ska hända, ibland fyller sonen själv i delar (något som ska utvecklas). v. sida h.spalt klistrar vi på kvällen in bilder från dagens aktiviteter. h.sida används lite olika, under skoldagar skriver vi vuxna information här, andra dagar skriver grabbe själv något som han gjort här. Ibalnd blir det bilder här också.
Dold veckoflik – här skriver han sina veckoutvärderingar. Under skolveckor finns det dels en skol-utvärdering där han skriver vad han gjort i olika ämnen (som alla elever gör) och dels en egen utvärdering med bild+text från varje dag i veckan. Det blir en viktig sammanfattning.

Formatet är bra, men hade kunnat vara lite färre veckor i varje. Spiralbindningen borde vara “äkta” spiral istället för Wire-o bindning.

Det finns många sätt att använda en bok som denna, några tips hittar man på Hattenförlag och Majema, eller på personliga bloggar som Linnéas, Frejas, Max (här fyller jag på när/om jag hittar fler)

Tillägg 2012-07-24
Fick ett jättebra tips från Jacobs mamma och pappa. Genom att “sy ihop” ryggen så håller den bättre. Det ska vi testa nu!

Senaste numret av EuroNews kom häromveckan. Jag har inte hunnit öppna det förren idag. Tidskriften är på svenska (om du vill…) och går att ladda ner här. Bland annat får vi läsa om en helt inkluderande grundskola på Island. “Skolan kräver stor flexibilitet av lärarna eftersom man har en stark övertygelse om att skolan ska formas efter eleverna snarare än att förvänta sig av eleverna att de ska passa in i en förutbestämd form.”

Vi får också veta att Hamburg tar ledningen bland de tyska förbundsstaterna att undanröja hinder för inkludering genom att i sin skollag slå fast rätten till utbildning inom det ordinarie utbildningssystemet. “Alla elever i behov av stöd i lärandet har rätt att få sin utbildning i de ordinarie skolorna utan några restriktioner, att arbeta tillsammans med sina klasskamrater och få stöd och respekt utifrån sina individuella förutsättningar och behov.”

Vi får också läsa om ett övergripande projekt där syftet är att se till att alla lärarutbildningar i EU ska ge lärarna en grundläggade kunskap för en inkluderande skola. En del i projektet handlar om att ta fram de frågor som måste belysas för att skapa en Europeisk inkluderande lärare.

30 maj var det ett inslag i Radio Väst där vi får höra föräldrar till två barn med Downs syndrom där den ena går i grundskolan och den andra i särskolan. Fast hon som går i särskolan är gruppintegrerad i en vanlig klass.

http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=69&date=2011-05-30

Välj tiden 16.00 – 16.30; inslager börjar efter 12 min 40 sek.

Idag när vi kommer fram till skolan är där inte så många på skolgården än. Borta vid 5-6.ans dörr står tre av killarna. Sonen far ut ur bilen, rycker åt sig väskan och springer till dem. Han skriker HEJ! och man riktigt hör hur glad han är. Killarna skrattar till och hejar glatt tillbaka, sen ser jag dem stå och “prata”. Jag går inte dit och stör. Jag njuter istället, njuter av hans glädje.

bilden är inte tagen idag… I helgen är det Friluftsmässa vid Björnön mellan 10-16. Vår skola är på plats.

Tack för ert fina engagemang, anteckningar och att vi får möjligheten att inkludera!

så står det i meddelandet från sonens lärare idag.

Varför skulle det vara viktigt att kunna sticka? Det är viktigt OM man finner glädje i det, det är också viktigt att inte känna sig utanför (textilslöjd t.ex.)

Vår son använder en stickring:

Men det finns fler alternativ när det gäller stickning för den som inte kan hantera stickorna. Här är några exempel från Youtube:

https://youtube.com/watch?v=6ucawCJjqxA%3Frel%3D0

https://youtube.com/watch?v=ARUyd4MSGhw%3Frel%3D0

https://youtube.com/watch?v=dNWebe-enM4%3Frel%3D0

Igår komm nya nr av Unik ut. På mitt uppslaget fanns en enkät om förskola/skola. Först blev jag glad. Bra att FUB tar tag i detta! Men jag kom inte långt innan jag blev bestört:

2. Barnet/eleven går under vårterminen 2011 i:
…
grundskola och följer grundskolans kursplan (inkluderad elev)
…

Men snälla nån! Är kunskapen inom FUB så HÄR LÅG? Detta är ett missbruk av ordet inkludering som också är till skada för våra elever och möjligheten till inkludering.

Inkludering handlar inte om enskilda elever och verkligen inte om vilken kursplan dessa elever följer (vilket borde vara helt självklart, i Nordamerika t.ex. där det är mycket vanligare med inkludering läser ALLA elever efter samma kursplan). Eftersom det inte handlar om enskilda elever kan dessa inte vara inkluderade, men skolan kan vaera inkluderande.

Det som utmärker en inkluderande skola är att miljön, organisationen och undervisningen är upplagd så att alla elever kan utvecklas och vara delaktiga. Det spelar ingen roll om eleven har en utvecklingsstörning, ett annat modermål eller är begåvad – det handlar om alla elever.

Men varför är det skadligt att missbruka ordet då? Jo, det ger intrycket av att det räcker att eleven följer grundskolans kursplan så är det inkludering. Faktum är att det är försvinnande få, om ens några, elever med utvecklingsstörning i Sverige idag som får en inkluderande skolgång – trots att de följer grundskolans kursplan. Det är vilktig att inse att inkludering är ett skolövergripande arbete som inte stannar vid en namnteckning på ett papper.

Västerås Waldorfskola
Klass 7-8 visar
Muntrafruarna i Windsor
av William Shakespeare
Premiär (med servering): Torsdag den 24/2, kl. 1900
Välkommen!

Bilden på en av skådespelarna lånad från hennes blogg.

Två artiklar vill jag tipsa om. Den första om en publicerad poet. Så här står det i artiklen:

I skolan fick inte Sofia göra några mer krävande saker, som andra barn. I stället lagade hon ofta mat och gick runt till de andra elevernas klassrum för att ta hand om deras sopor. Läsa och skriva, det hon längtade så hett efter, blev det inte så mycket av.

Laga mat och sortera sopor viktigare än läsa och skriva!!!! I den svenska skolan idag!!! Otroligt, skulle nog de flesta utropa. Det tragiska är att väldigt många av dessa förfärade människor skulle tycka att matlagning och sopsortering är helt ok om de först vetat att poeten i fråga har Downs syndrom. Fast journalistens artikel lyfter detta på ett mycket bra sätt. Få en stor eloge till honom, och till poeten Sofia Isaksson med avslutningen:

– Människor behöver veta mer om hur det är att vara annorlunda. Som jag är. Vi behövs vi också.

Avslutar sedan med en länk till ett debattinlägg av Tideman och Szönyi som bl.a. skriver:

Sverige är snart ensamt om att ha särskola som en egen skolform. Därför måste vi ägna tid och energi åt att försöka göra sorteringen av elever mellan grund- och särskolan så bra och precis som möjligt. I stället behöver vi utveckla vårt skolsystem så att alla omfattas av skolformen grundskola och där tillförsäkras en god skolgång, oavsett eventuell funktionsnedsättning

Lysande, som vanligt.