Den här bloggen handlar om downs syndrom. Utgångsläget är vår son, men utflykter kommer säkert att förekomma
Sångpåsen tycker jag är en spännande pedagogisk idé. Olika föremål symboliserar sånger och man kan variera genom att flera sånger passar till varje förmål. Man kan göra dem själv eller köpa färdiga. Den här från Apelsin Gredelin tycker jag är bedårande:
“Det var en kycklings om hette Gullefjun…”
“Här ligger vår lilla fru katt och magen är alldeles platt…”
Idag när vi kommer fram till skolan är där inte så många på skolgården än. Borta vid 5-6.ans dörr står tre av killarna. Sonen far ut ur bilen, rycker åt sig väskan och springer till dem. Han skriker HEJ! och man riktigt hör hur glad han är. Killarna skrattar till och hejar glatt tillbaka, sen ser jag dem stå och “prata”. Jag går inte dit och stör. Jag njuter istället, njuter av hans glädje.
bilden är inte tagen idag… I helgen är det Friluftsmässa vid Björnön mellan 10-16. Vår skola är på plats.
Det här memoryt är lite ovanligt. På ena sidan finns ord och bild på olika kroppsdelar (barnens EGNA). På andra sidan finns ordet med ordram runt. Idag spelade jag och lilla K. Hon har precis upptäckt att man kan ta orden till hjälp, men inte riktgt förstått hur. När vi spelat klart lägger vi upp våra par framför oss och matchar små ordkort med ord+bild.
 |
 |
Vid tillverkningen: Digitalkamera, Ordramar, laminering.
Hållbarhet: LÄÄÄNGE!!! Dessa har bilder på storasyskonen när de var i lilla k:s ålder och det var många år sen.
I några månader har sonen tränat med hjälp av programen från Lukimat. De är webbaserade och helt gratis. Och tillråga på allt mycket bra. Programmen anpassar sig till hans förmåga och tar just de små stegen fram han behöver. Särskilt lästräningen gillar jag eftersom han liksom aldrig misslyckas.
Så här står det på webbsidan:
Webbtjänsten LukiMat erbjuder information om inlärningsberedskapen hos barn i förskola och nybörjarundervisning. LukiMat-webbtjänsten upprätthålls av Niilo Mäki Institutet, Jyväskylä universitet och Åbo Akademi. Webbtjänsten finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Användningen av LukiMat-webbtjänsten är gratis. En del program kräver dock att du registrerar dig som användare. Webbtjänsten kompletteras och utvecklas kontinuerligt.
Att det är på finlandssvenska är dock inget som jag tycker är ett problem, resultaten används i deras forskning, men det kan jag leva med 😉
Vår kille har speciella krav på sina byxor. De ska ha resår och passa hans ovanliga kroppsform (han har KORTA ben) och ha resår i midjan så han inte behöver hjälp med knappar. I Ottobre nr 6 2009 hittade jag en modell (#27) som funkat bra. Än då länge har jag sytt 2 par:
 |
 |
 |
 |
Ficklocken bak gillade han inte så de sprättade jag bort på de första (gröna/blå) som jag sydde och hoppade över på de andra (blå/rosa). Han var lite ovillig modell på de blå/rosa, men mudden är rosa på den. Båda har blivit populära 🙂
Inlägget är ursprungligen från min handarbetesblogg.
De tidigare inläggen om cykling hittar du här och här.
Han blev inte säkrare på cykel med stödhjul, vi pushade inte för intresset måste ju finnas. Så länge han gick i förskolan cyklade han gärna på deras stora trehjulingar. Hemma var det trampbil som gällde. När han var 8 år kom vi över en Skeppshult trehjuling från en cykeluthyrare som lagt ner. Ena hjulet såg ut som en 8 och korgen saknades, annars var den fin. Priset var dessutom lägre än vad vi fått betala om vi hyrt en via hjälpmedelscentralen. Cykeln fixades och en fin låda byggdes. Han blev förtjust och tydligen var det rätt läge för nu cyklade han – men LÅNGSAMT LÅNGSAMT.
Cykeln väckte avund hos ungarna i området. Den var häftig, sonen var själv mycket nöjd med lådan. Åren går och han cyklade oftast till och från skolan, en otäck vurpa resulterade i en halv tand och är säkert orsaken till att han inte ville öka farten.
När han är 11 år kommer vi över en större cykel, även denna gång begagnad, men en Monark med dubbla hjul fram. Även till denna cykel snickrades en låda. Nu går det fortare att cykla, men snabbt går det inte.
I ärlighetens namn handlar cykling inte om motorisk träning längre, utan nöje. Numer kan han tyvärr inte cykla till skolan längre (annan skola för långt bort). Men då och då tar han sig en cykeltur runt byn – på eget initiativ och själv.
14 maj kl 14.00 träffas vi vid kolonistugan på Vallby Friluftsmuseum i Västerås.
arr: Svenska Downföreningens nätverk i Västmanland
 |
Följande tips kom på mailen idag. Jag har själv läst kursen och den är bra. Den är helt nätbaserad och är delvis praktikst inrikad. Inget som helst krångel vare sig med kurssidan eller något annat.
Välkommen att söka kursen:
Att utforma tankestöd i vardagen som startar torsdagen den 1 september 2011.
Sista dag att anmäla sig är den 15 april. Du anmäler dig via studera.nu
Kursen är helt nätbaserad.
Detta är sista kursomgången Arne Svensk och Eve Mandre håller tillsammans.
Du hittar kursens hemsida här:
Att utforma tankestöd i vardagen
Vi lovar att du kommer att få det stöd du behöver för att snabbt komma igång med att läsa texter och göra egna inlägg även om du aldrig deltagit i någon distanskurs tidigare.
Välkommen med din ansökan!
Här ovan syns resultatet av min insats i kursen. En anslagstavla för struktur i vardagen.
Det här är inte jag… men det skulle kunna ha varit. J-mans mamma gör ett jättebra jobb när hon samspelar med honom. Hon håller igång “samtalet” så att J-man får massor med språkträning.
https://youtube.com/watch?v=HVG2wTUomvw%3Frel%3D0
Vad kan man se? Hon observerar honom och går sedan in i hans lek. Hon översätter hans ljud till ord och benämner figurerna. Hon delar initiativet med honom.
Vad är nästa steg? Mer verb för att utöka J-mans ordförråd och självklart fortsätta med samma goda samspel.
Det här är Kommunicerande Samspel.
Nu är det dags för ett länkförslag igen. Denna gång handlar det om en härlig blogg vid namn “Down with the syndrome – see the person“, som är en svensk blogg (namnet till trots).
Bloggen skrivs av Marie-Louise som är mamma till en kille med Downs syndrom. Lilla W går just nu i grundskolans åk 1. Det ör en väldigt spännande blogg du inte bör missa.
Tack för ert fina engagemang, anteckningar och att vi får möjligheten att inkludera!
så står det i meddelandet från sonens lärare idag. 
Idag är det WDSD – Världsdagen för Downs syndrom. Det uppmärksammar jag här på bloggen med en liten present. Ett material för talräningen som jag gjorde åt en av mina elever för många år sedan, som jag använt till min son för några år sen och som jag idag tog fram igen för vår träning.
Om du har användning för detta kräver jag bara en sak – ett tack 😉
Ett av målen för detta år är positionssystemet. I somras, när vi började kunde han med möda hitta tvåsiffriga tal på en tallinje, men visste inte alls hur de var uppbyggda. Hade har 78 letade han alltså igen alla tal från 1 tills han hittade den som var 78. Vi har haft detta i åtanke, utnyttjat vardagstillfällen och tränat (mest under augusti-oktober). Igår tog jag fram våra grejer för att testa vad som satt kvar nu när vi inte jobbat alls med det sedan december. Det gick bra! Han hittade talen mycket snabbare, han fixade talgrannar och kunde räkna delar både fram och baklänges (vi har alltid en 100-karta till hjälp, men talen är dolda med markörer så han ser dem inte). Han kunde också utan problem dela upp tal i ental och tiotal praktiskt (vi använder lego). HÄRLIGT!
Nu går vi vidare!!!
Nu kanske du tänker… det skulle aldrig mitt barn klara. Då säger jag, nej, inte om du har den inställningen. Vår son kämpar fortfarande med plus/minus mellan 1-10. Jag tror inte att det är omöjligt, bara att vi inte hittat rätt sätt än… men det är inte fel att öva och träna på andra områden. Även om man inte kan plussa ihop är det ju mycket användbart att veta att 73 är mer än 37!
Hittade en jättefin enkel månad för månad-kalendet att skriva ut. Jag har färgkodat dagarna bara. Tänkte att jag skulle skriva ut den i lite mindre format också och använda den som års-översikt i Idagboken.
Du hittar den här.
Varför skulle det vara viktigt att kunna sticka? Det är viktigt OM man finner glädje i det, det är också viktigt att inte känna sig utanför (textilslöjd t.ex.)
Vår son använder en stickring:
Men det finns fler alternativ när det gäller stickning för den som inte kan hantera stickorna. Här är några exempel från Youtube:
https://youtube.com/watch?v=6ucawCJjqxA%3Frel%3D0
https://youtube.com/watch?v=ARUyd4MSGhw%3Frel%3D0
https://youtube.com/watch?v=dNWebe-enM4%3Frel%3D0
Igår komm nya nr av Unik ut. På mitt uppslaget fanns en enkät om förskola/skola. Först blev jag glad. Bra att FUB tar tag i detta! Men jag kom inte långt innan jag blev bestört:
2. Barnet/eleven går under vårterminen 2011 i:
…
grundskola och följer grundskolans kursplan (inkluderad elev)
…
Men snälla nån! Är kunskapen inom FUB så HÄR LÅG? Detta är ett missbruk av ordet inkludering som också är till skada för våra elever och möjligheten till inkludering.
Inkludering handlar inte om enskilda elever och verkligen inte om vilken kursplan dessa elever följer (vilket borde vara helt självklart, i Nordamerika t.ex. där det är mycket vanligare med inkludering läser ALLA elever efter samma kursplan). Eftersom det inte handlar om enskilda elever kan dessa inte vara inkluderade, men skolan kan vaera inkluderande.
Det som utmärker en inkluderande skola är att miljön, organisationen och undervisningen är upplagd så att alla elever kan utvecklas och vara delaktiga. Det spelar ingen roll om eleven har en utvecklingsstörning, ett annat modermål eller är begåvad – det handlar om alla elever.
Men varför är det skadligt att missbruka ordet då? Jo, det ger intrycket av att det räcker att eleven följer grundskolans kursplan så är det inkludering. Faktum är att det är försvinnande få, om ens några, elever med utvecklingsstörning i Sverige idag som får en inkluderande skolgång – trots att de följer grundskolans kursplan. Det är vilktig att inse att inkludering är ett skolövergripande arbete som inte stannar vid en namnteckning på ett papper.
Västerås Waldorfskola
Klass 7-8 visar
Muntrafruarna i Windsor
av William Shakespeare
Premiär (med servering): Torsdag den 24/2, kl. 1900
Välkommen!
Bilden på en av skådespelarna lånad från hennes blogg.
Två artiklar vill jag tipsa om. Den första om en publicerad poet. Så här står det i artiklen:
I skolan fick inte Sofia göra några mer krävande saker, som andra barn. I stället lagade hon ofta mat och gick runt till de andra elevernas klassrum för att ta hand om deras sopor. Läsa och skriva, det hon längtade så hett efter, blev det inte så mycket av.
Laga mat och sortera sopor viktigare än läsa och skriva!!!! I den svenska skolan idag!!! Otroligt, skulle nog de flesta utropa. Det tragiska är att väldigt många av dessa förfärade människor skulle tycka att matlagning och sopsortering är helt ok om de först vetat att poeten i fråga har Downs syndrom. Fast journalistens artikel lyfter detta på ett mycket bra sätt. Få en stor eloge till honom, och till poeten Sofia Isaksson med avslutningen:
– Människor behöver veta mer om hur det är att vara annorlunda. Som jag är. Vi behövs vi också.
Avslutar sedan med en länk till ett debattinlägg av Tideman och Szönyi som bl.a. skriver:
Sverige är snart ensamt om att ha särskola som en egen skolform. Därför måste vi ägna tid och energi åt att försöka göra sorteringen av elever mellan grund- och särskolan så bra och precis som möjligt. I stället behöver vi utveckla vårt skolsystem så att alla omfattas av skolformen grundskola och där tillförsäkras en god skolgång, oavsett eventuell funktionsnedsättning
Lysande, som vanligt.
Många föräldrar tror att lära barn att prata är ett svårt jobb som bara logopeder, talpedagoger och lärare kan göra. Vi har funnit motsatsen. Det är mer troligt att ditt barn lär sig ord om du leker i hans värld och agerar som han gör.
Olyckligtvis har vi funnit att när föräldrar är oroliga över hur deras barn lär sig prata leker de inte så mycket med honom. En av de viktigaste saker vi lär föräldrar är hur man leker så som sitt barn leker. När du gör detta, koncentrerar sig barnet mer och börjar göra mer och mer av det du gör, speciellt pratar.
Vi lär föräldrar att all enkel ge-och-ta kontakt kan vara väldigt viktig för språkinlärningen. Vi uppmuntrar föräldrar att inte försöka få ett jobb gjort, som att göra klart ett pussel eller lära ut ett speciellt ord, utan snarare att bara hålla barnet hos dem genom att göra något med språk de båda gillar. Orden kommer att komma från leken.
Öva idag på att vara mer lekfull med ditt barn. Du behöver inte använda några speciella leksaker, vad som helst som “finns tillhands” kan duga att leka med. Många föräldrar hjälper faktiskt sina bäst när de bara använder sig själva. Vi kallar detta “people play”, inga leksaker, bara du och ditt barn som gör grimaser, ljud och har roligt. Orden kommer att komma ur det roliga.
Källa: First words, daily activity guides for busy parents and professionals – James MacDonald
Det finns ju olika dialekter av svenska teckenspråk och dessutom förenklar många genom att använda samma tecken för olika ord även om det finns särskilda och iboland hittar man på egna tecken i familjen. Vi tecknar t.ex. ryggsäck när vi pratar om fritids.
Men nu vill jag veta vilket tecken du använder för ordet “spela”. Har du samma tecken för alla betydelser av ordet spela (spela kortspel, spela fotboll, spela trumpet osv), eller använder du olika?
 |
 |
Här är två tecken som betyder “spela spel”, vilket använder du??? Eller du kanske använder nått annat?
