21:an

Effective teaching startegies for successful inclusion:
A focus on Down Syndrome
A resource Guide for Educators and Parents

Redaktör: Barbara Tien
En bok från 1999 om hur man lyckas inkludera/integrera elever med downs syndrom i den vanliga skolan. Hur anpassar man stoffet? Hur skapar man en bra social miljö? Hur jobbar man med språkproblem?
Innehåller också lite fakta om downs syndrom.
(utgiven av The PREP Program, Kanada)

Jag tycker boken fortfarande är mycket bra och vi skulle behöva nått liknande på svenska.

Numera finns boken endast tillgänglig i e-format och du hittar den här.

En inkluderande utbildning är en mänsklig rättighet, god undervisningspraktik och samhällsnyttigt.

Mänskliga rättigheter
1. Alla har rätt att lära tillsammans.
2. Barn ska inte nedvärderade eller diskrimineras genom att bli ivägskickade för att de har ett funktionshinder eller inlärningssvårigheter.
3. Vuxna med funktionshinder, som betraktar sig själva som överlevare från specialskolor, kräver ett slut på segregationen.
4. Det finns inga legitima skäl att segregera elever. Barn hör ihop tillsammans – med fördelar som gynnar alla. De behöver inte skyddas från varandra.

God undervisning
5. Forskning visar att elever lyckas bättre både socialt och kunskapsmässigt i inkluderande skolor.
6. Det finns ingen form av undervisning eller omvårdnad som ges i särskolan som inte kan ges i en vanlig skola.
7. Med rätt stöd och engagemang är inkluderande undervisning ett mer effektivt sätt att använda skolans begränsade resurser.

Samhällsnyttigt
8. Segregation leder till okunnighet, rädsla och göder fördomar.
9. Alla barn behöver en undervisningsmiljö som hjälper dem att skapa relationer och förbereder dem för den verkliga världen.
10. Inkludering är den enda metoden som har möjlighet att minska rädsla genom att bygga vänskap, respekt och förståelse.

Källa: Children with Down’s syndrome, Stephanie Lorenz

När du läser detta är fokus på hur det KAN vara, inte hur det ÄR överallt. Speciellt punkt 6 är intressant att tänka utifrån…

Appar i all ära – många dataprogram har betydligt bättre både pedagogiskt och spelmässigt. TimezAttac är ett sånt exempel:

Funktion: Spelet går ut på att ta sig förbi olika slags hinder genom att öva på grundläggande tabeller. Just nu finns multiplikation och divition, men en betaversion på addition och subtractrion har precis kommit. I gratisversionen finns en miljö – katakomberna – och det räker med den för att spela hela spelet (alla tabeller), men betalar man får man fler miljöer (vi har 4 miljöer) och repetionskontroller på vägen.

Gillar: repetition, repetition och åter repetition. Programmet visar också med “bollar” hur räknesättet fungerar, multiplikation beskrivs t.ex. som upprepad addition. så det är inte bara att man måste memorera. Man kan ha flera spelare registrerade. Det är mycket lite tal vilket gör att det inte spelar någon roll att programet är på engelska. Men viktigaste fördelen är förståss att ungarna gillar det och därför vill öva.

Ogillar/förslag: tempot är för högt, är man som sonen lite långsam i tanken faller man ofta på det vilket gör att han har svårt att komma vidare. Hoppas fullversionen på addition och subtraktion kommer snart!

I slutet på förra året tyckte sonens tandläkare att hans bett inte alls var som de skulle, man ville koppla in specielaisttandvården. Det gjordes och i januari gjordes ett avtryck och sen skulle man höra av sig. Jag erkänner att vi glömde bort det, men för någon vecka sedan så kom jag på att vi inte hört något. Släpple iväg ett mail till vår tandvård och idag ringer de från “tandregleringen” och berättar att hans avtryck har varit på villovägar, men att det nu kommit tillrätta. Den ansvarige tandläkaren där ville att fler skulle titta på det och därför ha ett s.k. “tandläkarmöte” och nu är det ju sommar och många är på semester så första tid de kunde boka in för det mötet är 6 september. Efter det skulle de höra av sig.

Då har det ju gått 8 månader sedan avtrycket gjordes och en kille mitt i puberteten växer mycket på 8 månader så avtrycket lär ju vara inaktuellt och cirkusen börjar om. Förra gången vår tandläkare remiterade till specialisttandvården hade de tappat bort remissen och när vi kom viste de inte ens varför och den närvarande specialisttandläkaren hade inga kunskaper om det som skulle kollas upp!!!

Suck och stön!

Det finns flera appar av den här typen som alla funkar i talträningen.

Funktion: Appen är barnsligt enkel. I grundläget så lyssnar Lenord till vad du säger (eller andra ljud) och sen spelas ljudet upp i lite högre hastighet (så det låter lite smurigt). Lenord härmar dig helt enkelt. Sedan finns lite andra kul saker som att han äter och dricker. Du kan poppa ballonger och blåsa på en vindsnurra så den snurrar. Han kan också spela in ett litet meddelande.

Vi använder appen så att vi har ord som ska tränas på att uttala och sonen säger dem till Lenord och får omedelbar återkoppling på hur han låter. Barn som har oralmotoriska svårigheter kan säker ha nytta av funktionen där man blåser på mikrofonen för att få snurran att snurra.

Gillar: Den är enkel. Ibland är det bra att Lenord bara lyssnar till första pausen vilket gör att man inte kan pausa mellan stavelser, utan måste säga ordet ordentligt flytande.

Ogillar/förslag: Ibland är det irriterande att Lenord inte lyssnar tillräckligt länge när det blir tyst så att man inte får vara tveka i ordet (men ett alternativ är att använda “spela in-funktionen” istället). Annars finns det inget dåligt – men det hade varit skoj att kunna byta figur i samma app.

Plattform: Appar av den här typen som helt enkelt upprepar vad man säger finns till både iOS och Android.

https://youtube.com/watch?v=rkBEOA7ucwU%3Frel%3D0

Vi har i knappt ett halvår använt programmet “Communicate: Inprint” från Hargdata. Ett program som inte alls levde upp till mina förväntningar. Jag hade hoppats på ett lättanvänt program för att skriva “dagbok”, där vi väljer en bild och sedan skriver en mening och får teckeillustrationer automatiskt till orden. Vad är problemen?

1. Att lägga in alla våra bildbaser så de går att använda som bildstöd till texten var ordentligt struligt, men gick tillslut tackvare telefonsupport från Hargdata.

2. Trots att man lagt in alla sina bilder går Inprint bara med på att att man använder två bildbaser i taget! Vi har 4 bildbaser med teckenillustrationer (och åtskilliga andra) så då får man hålla på att gå in i menyn och ändra och fippla för att ta reda på om teckenet finns i någon av dem och om det inte finns så är det inte bara att rita och lägga in det utan man ska gå igenom det där mecket som jag nämnde i punkt 1.

3. Eftersom Inprint inte förminskar bilder har man två alternativ när man använder bilder som tagits under dagen med digitalkameran, antingen så tränar man sitt tålamod då det kan ta flera minuter att få upp dagens bilder i den meny där man väljer bild, eller så öppnar man alla dagens bilder i ett bildbehandlingsprogram och gör små kopior på alla bilder (funkar finfint med “bildbanksgeneratorn”) och sen låter man Inprint använda dem.

4. Textstorlekar ändrar sig automatiskt och sen är det helt omöjligt att få tillbaks dem till rätt storlek (bara markera och ändra funkar sällan). Det är otroligt irriterande.

5. Ibland går det inte att öppna sparade filer, vilket betyder att en massa arbete måste göras om, inte särskilt roligt måste jag säga.

6. Å andra sidan eftersom bilder sparas i normalstorlek (alltså inte anpassas till den storlek man valt i Inprint) så är filerna så löjligt stora att det ändå är meningslöst att spara – som tur är har jag möjlighet att “skriva ut” som pdf och få en något vettigare storlek på filerna, men då kan man ju inte gå in och ändra i efterhand.

Finns det inga fördelar? Jodå, Hargdata är trevliga att prata med.

Jag söker fortfarande ett lättanvänt program där man kan lägga in dagens bilder och få bildstöd till texten automatiskt när man skriver. Tipsa gärna.

Sonen träffade en logoped igår som frågade ut honom vad han tyckte om skolan. Hon använde en samtalsmatta som hjälp:

Själva ordet skola hamnade på “sådär”, medan allt annat om skolan hamnade på “bra” direkt. Skönt att höra att han är så nöjd – det är ju ändå det som räknas!

Källa för teckenillustrationer: Teckenförlaget och jag själv

Här kommer ytterligare ett faktaspäckat fraskort:

Källa för teckenillustrationer: BAM språkteknik, Bildbas Tecken och mina egna illlustrationer

Välkommen till Racerunner´s Cup

Plats: Arosvallen, Västerås

Tid: 29 april 10.00

Mer info om sporten finns på www.racerunning.se och www.racerunning.org

Bilden är lånad från www.racerunning.se och föreställer en riktigt härlig idrottskille.

Fraskort för att öva att teckna hela meningar finns att köpa på Teckenhatten, de har en speciell utgåva med kort som passar ungdomar och vuxna vilket är bra. Här får ni ett fraskort som jag gjort. Fördelen med detta kort är att det fokuserar på ett ämne som är aktuellt i skolan. Det blir både teckenträning, träning i meningsbyggnad och repetition av faktakunskaper. Jag har valt att inte ta med tecken för alla ord för att det ska bli mer lättläst, men det är en smaksak.

Jag är fast övertygad om att han kan lära sig mer än många tror och att omvärldskunskap som denna kommer att berika hans liv.

(Källa för illustrationerna: Bilbas Tecken, Teckenförlaget och BAM språkteknik)

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa.

Här kommer en liten sammanfattning som sjukgymnasten och arbetsterapeuten gjort vid ett skolbesök:

I skolan: vi flyttade upp fotstödet på stolen i klassrummet så att han får stöd, poängterade att det var bra att han alltid använde samma stol. Läraren skulle se till att han fick sitta på en likadan stol i matsalen.

Hemma: Vid datorn, han sitter för nära skärmen, vore bra om det är ca 40 cm mellan öga och skärm. Han har också en ihopsjunken arbetsställning. Arbetsbordet är något för högt eller stolen något för låg (handlar om några centimeter).

Förslag på åtgärd:
– Byt till en Tripp trapp stol. Flytta sittbrädan till näst högsta spåret för lagom höjd, och flytta sen upp fotplattan till lämpligt läge så att det blir stöd för fötterna. Flytta ut sittplattan så att sittdjupet ökas (mer stöd under låren). Gör lika med fotplattan.
– Flytta skärmen för att få rätt avstånd öga-skärm.
– Placera tangentbord och mus mitt framför han för att undvika en sned arbetsställning.
– Kan vara så att han får en mer upprätt arbetsställning vid datorn om han har stöd för ryggen? Fotografera före och efter, se om det blir någon skillnad.

Skulle han trots dessa ändringar inte sitta bra så finns det möjlighet att prova underarmstöd och/eller höj- och sänkbar arbetsstol med fotstöd.
*Arbetsstol och underarmstöd kan förskrivas som hjälpmedel.
*Kan ibland även vara bra att ha ett höj och sänkbart arbetsbord detta är eget ansvar(dvs. bekostas av brukaren)

Köket: här sitter han på pall och har bra stöd för fötterna, ok. (Sitter han längre stunder kan det vara bra med Tripp-Trapp som ger mera stöd.)

Sammanfattning:
Det kan vara bra att han varierar sittandet, dels sitta som i köket utan ryggstöd, tränar då rygg och bålstabilitet. Men i vissa situationer, som när han arbetar vid datorn längre stunder kan det vara bra med ryggstöd för att få extrastöd och förhoppningsvis en mer upprätt arbetsställning.

Oavsett om du firar påsk eller inte så ser jag påskdagen som en dag för en positiv början. Jag tycker att alla ska ha en ny chans.

Precis som att vi ser träden blomma och allt börjar växa, tycker jag om att tänka mig att alla barn jag känner kan växa in i rikare relationer.
Det gör ont att se hur människor ger upp bara för att bernet inte gör som andra gör.

Jag känner en flicka som är 13 år. Hon har ansetts som icke-verbal och vare sig familjen eller skolan förväntar sig att hon någonsin ska prata.
Efter att ha träffat henne bara några gånger märkte jag att jon började prata, mjukt och bara delar av ord, men hon pratade när jag lyssnade noga. När någon väl gjorde henne sällskap i hennes värld, agerade som hon och stöttade henner försök till ljud, pratar hon.

Vilken skam att ge upp på henne och fördöma henne till isolering från den talande världen!

Detta talar om för mig att många barn har en kommunikativ framtid om vi stiger in i deras värld och visar dem hur.

Dr. Jim
(Översatt av Linda på Dr Jims önskan)

Att lära sig läsa är spännande och viktigt. Det finns många tankar och idéer på hur det ska gå till. För 70-80% av alla barn spelar det ingen roll hur undervisningen är upplagt. Strukturerad undervisning räcker för att de ska knäcka koden. Men de flesta med Downs syndrom ligger i de där 20-30% där det HAR betydelse. Specialpedagogiska har gjort en bra uppställning över vilken läsinlärningsmetod som används i olika läromedel (och de uppdaterar den regelbundet. Klicka här. Traditionellt får barn med Downs syndrom (i den mån de får någon undervisning i läsning över huvud taget) läsinlärning genom helhetsmetoden eller ordbildsmetoden (i uppställningen finns t.ex. Jag vill läsa och Nu ska vi läsa om Anna som är utvecklade för särskolan). I karlstadmodellen fokuseras på ordbilder i t.ex. Utbyggd grammatik.

Är ordbildsinlärning dåligt? Inte alls, det kan vara en mycket bra introduktion till det skrivna språket, men sen krävs en mycket strukturerad undervisning med fokus på ljuden (Ljudmetoden – Phonics). Att bara läsa mycket för att lära sig läsa tror jag inte på längre. Sonen kan läsa många ordbilder och läsa många små böcker, men nu har han fastnat och kommer inte längre. Hans undervisning genom åren har varit av “blandmetod” så han är inte helt omedveten om ljuden. Han kan alla bokstavsljud och enklare kombinationer, men nu har vi långt kvar.

https://youtube.com/watch?v=oXxqLMIkMeM%3Frel%3D0

Det gäller att ha talträningsmaterialet med sig för att få in den träning som behövs precis när det är läge. Nu har vi en liten lapbook för ändamålet. Den är gjord av ett gammalt grattiskort med spindelmannen på och än finns det plats för fler och nya övningar.

Vilket burr!!!

Tur att vi bor granne med en frissa! Bara att ge honom en sedel och skicka över honom:

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa

Det är ok att använda och sprida mina teckenillustrationer så länge du anger källa.