Jag står och sorterar de nytvättade kläderna. Sonen kommer stormande mot trappen – han är på väg till datorer och tvspel, annolikt för att stanna resten av dagen. Det är nu eller aldrig!
– STOPP! Jag har star wars-kalsong här, du ska plocka undan dem först.
– JO!
Till min förvåning går han och hämtar sin korg för rena kläder och rafsar ner allt i sin hög. Han försvinner in i sitt rum igen, men kommer ut alldeles för fort.
– Stopp där! Du har inte lagt in i lådorna.
Han stannar till och tittar på mig (normalt sett skulle han bara ha dragit nerför trappen).
– KOM
Jag följer med. Han visar på sina klädlådor (som är som man kan förvänta sig av en tonårsgrabb – i oreda). Jag ger honom klädvikaren:
– Varsågod och sätt igång!
Sen går jag. En stund senare smyger jag in….
Helt själv, utan någon som stöttar…. allt blir vikt och inlagt!
Den utmärkta klädvikaren är köpt på Teknikmagasinet.
