Avlösning i hemmet, korttidsvistelse och korttidstillsyn för skolungdom är ämnet för den här lektionen i LSS-skolan.
Avlösning i hemmet har aldrig varit aktuellt för oss, så jag fokuserar på de två andra.
Intressant att Korttidstillsyn nämns som helt problemfritt, vi har uppenbarligen haft otur. Främst med att ens få ansöka insatsen. Många blir hänvisade till oflexibla, segregerade “fritidsklubbar”, när det faktiskt är tydligt att man ska kunna få det hemmet eller på annat sätt. Vi lyckades få till en individuell lösning på högstadiet. Nu under gymnasietiden har det varit en “fritidsklubb”, tyvärr få ungdomar i sonens ålder så det sociala umgänge han skulle behöva finns inte. Det blir mer avlastning för oss än utvecklande för honom. Bristen på bildstöd är ett problem, och tidvis också åldersadekvata aktiviteter. Det står också att omvårdnad ska ingå i insatsen, vilket betyder att det finns en skyldighet att t.ex. få hjälp att kommunicera med andra, komma ut bland andra och få hjälp med inköp. Harald jämför insatsen med personlig assistans! Uppenbarligen dags att ställa krav.
Korttidsvistelse har vi bara testat en gång då sonen åkte på läger. Året efter förhalade kommunen beslutet så mycket att när vi väl fick positivt beslut var alla platser fulla. Vår kommun ordnar inga egna läger och det finns inte mycket att välja på i närheten. Sommarläger är bra, och vi borde börjat med det tidigare. Nåja.
Nästa steg är att söka korttidsvistelse regelbundet. Först blev vi stoppade eftersom sonen inte fick komma och besöka verksamheten. Det är för hans skull och då måste han få vara med och bestämma. Så småningom blev det chefsbyte och besök ok. Vår tanke var socialt utbyte och som ett steg att flytta hemifrån. Tråkigt nog kunde vi se att det ofta bara var 1-2 ungdomar där samtidigt ( alltså inget socialt utbyte). En i personalen hade just börjat en utbildning i TAKK, men det fanns i alla fall ett schema med bildstöd.
På korttidsboende så ska man kunna fortsätta sitt vanliga liv, alltså gå på sina dagliga aktiviteter men också att man ska erbjuda fritidsaktiviteter. Det där vet jag att det inte funkar överallt, det är bara att hoppas att vi inte behöver bråka om det.
