Har man hört talas om Praxis så är det via deras bilder för bokstavsljuden (fonemen) där bilden representerar hur något låter snarare än hur ordet låter, t.ex. bilden på en orm står för SSSS. Men praxis är en hel metod, The Nuffield Dyspraxia Programme, där bilderna är till en hjälp för de som ännu inte kan läsa.
Sonen har jobbat med Praxis som metod, men aldrig med de där bilderna eftersom han redan kunde läsa när han började med praxis. Först försökte jag läsa in mig på det själv och jobba med honom, men det var inte så lätt. Efter mycket om och men lyckades vi tillslut få handledning av logoped och då gick det väldigt bra. Mycket handlar om att öva konsonantväxlingar; “f-g-l-f-g-l-f-g-l” “få-gel, få-gel, få-gel” “Fågel”
Innan han lärde sig bokstäverna som symboler för ljuden så jobbade hans första talpedagog i skolan med bilderna från Grafon. Idén är densamman som bilderna i Praxis, men vokalerna är bilder på munnar istället (vilket funkade jättebra). Talpedagogen ville tyvärr inte fortsätta; tror inte hon insåg vilken positiv effekt det hade, så jag köpte materialet och så fortsatte vi hemma.
