21:an

Nu när vi bestämt att vi ska anpassa podd till sonen så kommer det helt klart att dyka upp fler frågor, så jag samlar en ny omgång frågor.

I boken på s. 22 finns det förslag på “branch starters”. Där står att de kan ändras för att passa användaren. I abilias program är inga rutor ändringsbara. I boken finns dock andra förslag än de i den tryckta boken. Vilka är ok att byta ut (mot de som finns i boken) utan att tappa podd-tanken?

Jag ska ändå ställa en massa frågor om Podd när vi har “lära-podd-träffen” med logopederna på hab så jag tänkte att jag lika gärna kunde skriva dem här – finns det intresse för svaren sen så för jag in dem här också. Jag fyller på den här listan vartefter jag undrar någor så den kommer nog att växa.

Nu fyller jag på svaren – det är inga citat från var sig Abilia eller logopeder utan min helt personliga tolkning, färgad av mina subjektiva åsikter.

Om Podd

Varför låst till PCS?
Pengarna styr. Låsningen är inte skapad för att gynna användarna utan enbart ett sätt att få företag att satsa på Podd och genom deras marknasdöring nå ut mer. Tyvärr innebär detta att man var tvungen att kompromissa med användarvänligheten.

Varför ska vi ändra teckenspråkets gester till nya gester?
De som har grava språk- och kommunikationsstörningar har inte förmåga att uppfatta vad som finns på en bild och översätta det till verklighet. Det blir således inte förvirrande med en bild på någon som tecknar BORD till ordet GÖRA. Användarna är dock så klipska att de i böcker med teckenillustrationer då förstår att de ska översätta bilden till gester. Det går således utmärkt, och uppmuntras, att använda två former av bildstöd som motverkar varandra. Se vidare efter nästa fråga.

Varför ska vi använda symboler som inte är kulturellt relevanta (chearleder, amerikansk fotboll, konstigt skolhus, genussteriotypa bilder m.m.)?
Vad bilden föreställer är helt irrelevant, användaren ska inte lära sig tolka symbolen så som den är gjord. Det hade gått lika bra att ha en bild på en morot och kalla det för “SPORT”. Användaren måste lära sig vad symbolen betyder som ett nytt språk.

Hur ska vi anpassa sport-sidorna så det är mer inriktat mot att utöva, nu känns det mer beskåda.
Inget svar än, logopeden ska komma med förslag på hur man kan göra för att inte förlora grundtaken med PODD

Om dataprogrammet

Hur kopplar jag in våra bildbanker så att programmet hittar dem?
Hur skriver jag ut tvåsidigt? (skrivaren ÄR inställd på det)
Hur väljer jag flera sidor i taget när jag skriver ut? (t.ex. alla om skola)
Hur får jag programmer att sluta spara kopior på skrivbordet? Och låta bli att spara program till podd 70 och 20 som jag inte har licens för på skrivbordet!!!!
Hur får jag programmet att låta bli att skriva ut den röda texten på de rutor jag inte ändrat?
Hur markerar jag flera ändringsbara rutor på en sida så att jag snabbt kan tömma dem när de är olämpliga?

Jag svarar på alla frågor om programmet på en gång. Det är ett oanvändarvänligt program programmerat av okunniga programmerare helt utan hänsyn till användaren. Det är stelbent och frustrerande. I princip är svaret på frågorna “det går inte”. Tillsamman med logoped beslutade vi att ditcha skiten och helt enkelt bygga om podd från början. Jag kommer att göra det i Clicker 5 eftersom det är det program vi skapar all bildstöd till sonen i. Det kommer att ta tid – men då blir det också helt rätt och den slutliga boken mer användbar. Tanken är att hålla fast den grundstrukturen som är den som det finns forskning på. Kompromisserna i första svaret kan vi då undvika.

På nätet och Facebook florerade en “lego pain assessment tool” som jag gillade för några år sedan. Jag bestämde mig för att översätta den. Jag utgick ifrån originalet och en svensk ordbaserad skala jag hittade. När jag var klar insåg jag att det är mycket smartare att ha en personlig (och att originalet nog är en personlig) så jag gjorde en “tom” också. Har man någon i sin närhet som har svårt att uttrycka känslor kan det vara ovärderligt. För min son borde jag nog kunna flytta upp allt lite, ser ledsen ut är snarare 6 för honom.

Grundämnen och föreningar är lite knepiga. Det behövs bilder som förtydligar.

Hade du också nytta av dessa? Roligt! Allt jag kräver i motbetalning är ett tack i kommentarerna.

Fler bilder för NO finns här och matematik här

Det är ok att använda och sprida dessa bilder så länge du anger källa.

Pratkartor och bildstöd är fantastiskt bra – när de är klara. Jag känner ingen som har bildbanker i den storleken vi har (både bilder och tecken), ändå ser det oftast ut så här när jag ska göra en begreppskarta:

Alla begrepp som jag har färdiga bilder/tecken till hoppar automatiskt upp. Alla saknade bilder måste letas upp antingen i bildbankerna (under andra namn) eller på nätet. Eller så måste jag rita och scanna in. Ärligt talat – det här sättet är tidskrävande.

Sen kommer oron gnagande – vem gör det här jobbet när jag är ute ur bilden? Vem bryr sig då så mycket att de offrar de timmar per karta som krävs?

Här är en liten pratkarta kring Hockeyn:

När sonen började läsa engelska och senare spanska behövdes bildbanker på de språken också. Då hittade jag denna sida: http://www.catedu.es/arasaac/

Vi använder denna för spanskan och det är en mycket bra bildbank – den innehåller många ord och många aspekter på samma ord. Ta ordet kärlek t.ex. där finns flera bilder bland annat dessa:

Hur många andra bildbanker visa att kärlek inte måste vara hetrosexuellt?

Idag var sonen och beställde pizza på Pizzeria Mexico i Västerås (den enda pizzerian vi känner till som har glutenfria pizzor). Pizzabagaren blev eld och lågor över sonens prator. Pizzabagaren har nämligen en släkting/bekant i Tunisien som inte kan prata och det här skulle vara hela lösningen. De var fattiga, men en Ipod med Talktablet skulle inte bli så dyrt att inte han skulle kunna ordna det åt honom.

Jag måste säga att jag blir mycket blad att min son på detta sätt kan hjälpa en medmänniska i en annan del av världen.

Jag har skrivit att vi har en ny prator va? Om inte så får jag väl ta mig i kragen och göra det!

Tack vare min tandläkare fick vi tag i denna gamla bildserie på hur man borstar tänderna. Den sitter uppe bredvid handfatet numera.

Har du nytta av den så är ett tack allt jag kräver 😉

Pratkartorna är verkliga “lågteknologiska” hjälpmedel. De är helt enkelt ett ark papper med ord och bilder kopplade till något tema som man bär med sig. Jag trodde att de hade samma funktion som en talapparat, men ack så fel jag hade. De handlar med om att fungera som en gemensam blickpunkt för de båda som samtalar och båda använder kartan för att hålla igång samtalt. Vi har börjat testa sedan maj och det är inte alltid det fungerar. Det beror helt och hållet på viljan hos den som sonen samtalar med. En som verkligen gjorde det bra var Emelie, tågvärd på Inlandsbanan:

När han lyckas få kontakt med någon som han fick med Emelie så märker man hur glad han blir och han tar initiativ till mer kontakt senare. Pratkartan är enkelt gjord i word.

Vi har i knappt ett halvår använt programmet “Communicate: Inprint” från Hargdata. Ett program som inte alls levde upp till mina förväntningar. Jag hade hoppats på ett lättanvänt program för att skriva “dagbok”, där vi väljer en bild och sedan skriver en mening och får teckeillustrationer automatiskt till orden. Vad är problemen?

1. Att lägga in alla våra bildbaser så de går att använda som bildstöd till texten var ordentligt struligt, men gick tillslut tackvare telefonsupport från Hargdata.

2. Trots att man lagt in alla sina bilder går Inprint bara med på att att man använder två bildbaser i taget! Vi har 4 bildbaser med teckenillustrationer (och åtskilliga andra) så då får man hålla på att gå in i menyn och ändra och fippla för att ta reda på om teckenet finns i någon av dem och om det inte finns så är det inte bara att rita och lägga in det utan man ska gå igenom det där mecket som jag nämnde i punkt 1.

3. Eftersom Inprint inte förminskar bilder har man två alternativ när man använder bilder som tagits under dagen med digitalkameran, antingen så tränar man sitt tålamod då det kan ta flera minuter att få upp dagens bilder i den meny där man väljer bild, eller så öppnar man alla dagens bilder i ett bildbehandlingsprogram och gör små kopior på alla bilder (funkar finfint med “bildbanksgeneratorn”) och sen låter man Inprint använda dem.

4. Textstorlekar ändrar sig automatiskt och sen är det helt omöjligt att få tillbaks dem till rätt storlek (bara markera och ändra funkar sällan). Det är otroligt irriterande.

5. Ibland går det inte att öppna sparade filer, vilket betyder att en massa arbete måste göras om, inte särskilt roligt måste jag säga.

6. Å andra sidan eftersom bilder sparas i normalstorlek (alltså inte anpassas till den storlek man valt i Inprint) så är filerna så löjligt stora att det ändå är meningslöst att spara – som tur är har jag möjlighet att “skriva ut” som pdf och få en något vettigare storlek på filerna, men då kan man ju inte gå in och ändra i efterhand.

Finns det inga fördelar? Jodå, Hargdata är trevliga att prata med.

Jag söker fortfarande ett lättanvänt program där man kan lägga in dagens bilder och få bildstöd till texten automatiskt när man skriver. Tipsa gärna.

Alla människor med läshandikapp kan registrera sig som talbokslåntagare och ladda ner talböcker gratis på http://katalog.tpb.se allt som behövs är att säga till på biblioteket. Man kan lyssna på böckerna som mp3-filer i sin mobil eller dator, eller så laddar man ner AMIS http://www.tpb.se/verksamhet/talbocker/amis/ och har en fullfjädrad Daisyspelare.

Vill man ha daisy i sin iphone/ipod/ipad finns Daisy Reader som APP http://katalog.tpb.se/daisyreader.asp

Nu har vi just laddad ner andra delen i Vargbröder som är sonens favorit just nu, en bok han aldrig kunnat ta del av utan att få den uppläst.

Vi har skaffat ett nytt coolt duschmunstycke som visat sig vara uppskattat av sonen. Munstycket ändrar automatiskt färg beroende på hur varmt vattnet är! Även om han KÄNNER skillnaden verkar han uppskatta “färgkodningen” också. Han klagar inte alls över vattentemperaturen längre!

Kan ju inte visa er en bild på när han duschar, så ni får nöja er med en på ett sådant duschmunstycke. Bilden är lånad från 24.se där man också kan köpa en, men de finns på många ställen.

Att lära sig dra upp dragkedjor är inte enkelt, har man dålig finmotorik blir det ännu svårare. Att inte kunna dra upp dragkedjan gör att man blir beroende av hjälp.

Nu har sonen lärt sig dra upp dragkedjan, men vi har en bit kvar på att fästa det (råd mottages tacksamt). Innan han kunde dra upp dragkedjan fäste vi nyckelringar i alla dragkedjor med skojiga figurer. Av en av fröknarna i skolan fick han (och alla andra i klassen) var sin Zipper pal (vilket i princip är samma sak, fast den saknar en ring för nycklarna, bara en hake att fästa i dragkedjan). Att alla fick var sin var verkligen bra för då fick vår son ett hjälpmedel som ingen i klassen uppfattade som särskilt.

Den här beskrivningen är från i somras då pratknappen endag användes flitigt. Sonen skulle städa före maten. Pappa lagar mat och grabben vill inte städa. Pappa pratar in ett meddelande på pratknappen:

Pappa säger, nu ska du städa

Jag ger pratknappen till honom. Han trycker några gånger och flinar. Sedan börjar han argumentera emot:

P: Pappa säger, nu ska du städa
s: nej
P: Pappa säger, nu ska du städa
s: Pappa, nej
P: Pappa säger, nu ska du städa
s: Nej, du, pappa
P: Pappa säger, nu ska du städa

Därefter trycker har ytterligare 10 gånger, sen lägger han knappen på hyllan, slår igen sin tidning och går och städar!

Senare ska han göra sig iordning för natten. Jag spelar in ett meddelande:

Nu ska X sätta på pyamas och gå och lägga sig

Han får med sig knappen upp. Jag hör hur han trycker åtskilliga gånger. När jag sedan kommer upp är han klar.

Det fungerar, men varför?

Lägesrapport – prator.

Han fick burken i slutet av september och kunde omedelbart börja använda den. Ljudet var svagt och efter en del funderande så kom vi fram till att en trådlös högtalare via bluetooth borde kunna göra jobbet. Vi har dels en egen billig från ClasOhlson och en Nokia från hab. Nokian är bättre eftersom den kopplar automatiskt upp sig när enheterna når varandra. Ett annat problem som inte är helt löst är talsyntesens uttal – det är olika programvaror i pratorn och i PCn vilket gör att de låter olika. En lösning är att konvertera talsyntesen i PCn till wav-filer vilket ger snabbare respons och korrekt uttal, men uttalshastigheten (som inte går att ändra då) är aningen för hög och är knölig att uppdatera så där finns lite kvar.

Vi har nu även lagt in miniräknare och klocka vilket kan vara användbart i skolan.

Upplägget i Pratorn är att i huvudmenyn är upplagd i situationer ”Om mig”, ”I skolan”, ”Hemma”, ”På besök”. Det betyder att vissa menyer finns duplicerade under flera situationer som t.ex. behovet att kunna uttrycka känslor finns ju nästan överallt. Dessutom finns en sida med ”ord” som har frekventa ord som ”vänta”, ”kom”, ”jag vill”, ”min tur” som finns tillgänglig på nästan alla sidor. Han har inga problem att hitta i menyerna och han har pratorn med sig hemma, i skolan och ibland när vi åker bort.

Från början så uttryckte han sig enbart med enkla ord som ”glas”, ”sås” eller ”TV”. Strax innan jul så började han skriva två- och treordssatser som t.ex. ”Nej mamma gå” eller ”pappa hjälp” istället för bara ”mamma” eller ”Hjälp”. Det kräver dock att den som lyssnar har tålamod att vänta in tills han knappat in hela meddelandet vilket är svårt för både vuxna och barn. En ganska lustig situation är när han säger ”Nej, mamma skriker” vilket betyder att han vill skrika ”nej” till mamma.

Inför en viss situation så kan vi specialprogrammera pratorn så att han kan få sagt det han vill men det kräver att man måste ha förutsett situationen i förväg då det är 10-15 minuters arbete att fixa till pratorn och ladda ner en ny version. Som när han ska ringa en kompis för att bjuda honom på bio så kan man lägga in meningen ”Se Lasse-Majas detektivbyrå idag klockan 3” eller om vi ska till Tomteland så lägger man in vad han önskar sig i julklapp på några fält. Men allt går inte att förutse och det är inte alltid man orkar eller hinner fixa till pratorn så därför skulle man vilja kunna mata in ord och meningar på plats och ställe. Svårigheten är dels att inmatningsverktyget inte är så bra, texten blir pytteliten och det blir utan bilder eftersom pratorn inte innehåller någon bildbank utan har endast de bilder som används aktivt. Det skulle vara önskvärt med att kunna förladda kanske 100 bilder till och bildpredekitorn så att man på ett bekvämt sätt kunde skriva lite längre meningar utan att behöva leta i ett 10-tal menyer (en sida bör inte innehålla fler än 14 bilder för att kunna ses bekvämt).

Prator är ett ord som pappa Filip myntade. Det är en kombination av orden prata och dator. En prat-dator – en prator.

Vår prator är en juste mobiltelefon (en htc) med programvaran Micro Rolltalk och talsyntes. Sedan är den förpackad i en stöt-, sand- och vattentålig låda som går att låsa. Den ska alltså överleva en tripp till sandlådan.

Prator är en form av AKK. Med den kan sonen samtala med sånna som inte begriper så bra (t.ex. de som inte kan tecken).

Funkar i de flesta miljöer (skulle inte våga prova i bassängen dock). Är det bullrigt t.ex. i matsalen) behövs definitivt en extern högtalare för lådan dämpar för mycket. Den går att koppla in i telefonen också!