Ärligt talat finns det inte ett sätt att uppfostra barn på, alla mina barn har varit olika, så egentligen vet jag inte om våra erfarenheter är till nytta för någon annan.
Naturligtvis har hans behov vid uppfostran varierat med ålder, men några saker har varit och är fortfarande betydelsefullt. En blandning av morot och piska har varit det bästa, men det som han upplevt som belöning respektive bestraffning har varierat
1. omedelbar morot/piska, även om vi numera kan prata om sådant som hänt under dagen och ge morot/piska utifrån det – men det är alldeles nyligen det ens varit möjligt. Belöningsschema har aldrig funkat – det blir alltför abstrakt.
2. Tydlighet, gärna med bilder. Först det, och sen det andra. Det här är rätt och det där är fel. Också tydlig mimik från oss – arg min vid fel och glad min vid rätt.
3. Förberedelse förebygger. Förberedelser har vi gjort mycket med bilder.
4. Samtala om händelser med bilder med hjälp av seriesamtal och motverka dåligt uppförande med sociala berättelser.
5. ALDRIG ge sig. Har jag gett mig in i något som blev en kamp så måste jag vinna, orkar jag inte en kamp får jag inte ens börja.
Vad vi pratar om detta hemma… vad som funkar, vad som är otydligt. Tålamod är en dygd 🙂 http://malinsmamma.blogspot.se/