Det är ett tag sedan han slutade tjata. Han har nog greppat att vi inte tänker skaffa fler barn. Han har redan tre systrar varav två är yngre. Det där med syskon är intressant. Vet du att det faktiskt finn människor som tror att det är SYND om syskonen till ett barn med Downs syndrom? Det finns människor som gör ABORT bara för att de inte vill att ett äldre syskon ska få lida… vansinne! Hur kan man låta människor göra abort på så felaktiga grunder? Att ha ett syskon med downs syndrom är annorlunda – och helt normalt om det är det man har. Väldigt många människor jag känner som har barn med downs syndrom skaffar yngre syskon – skulle man göra det om syskon lider? Knappast!
Nåja, egentligen hade tänk att skriva om det här med att bli storebror istället. Sonen var 4 år och 3 månader när lillasyster M föddes. Vi förberedde genom att läsa en massa böcker om bebisar som föds och jag tror det var nu han fick en gravid Barbie-docka också. När Lilla M föddes – Oj oj oj vad stolt han var. Han började göra saker jag inte trodde han kunde – som att gå hela vägen till och från dagis – med handen på vagnen och ett stolt leende på läpparna. Det var lite jobbigt för han var fortfarande blöjbarn och orkade inte alltid gå – men det gick. Och han gick och “ammade” dockorna, det tog många år att få honom att inse att han aldrig skulle kunna göra det 😀
Sen tog det några år och när han var 8½ år föddes lillasyster K. Åter igen stolt storebror. Och återigen tog han ett mognadskliv framåt. Han började hjälpa till mer. Han ville ta ansvar för bebisen.
Att sen ha 3 systrar (den tredje är han tvilling – en minut äldre än honom) har han och kommer att ha nytta av hela livet.
 |
 |
