Har man en elev som min son i sin klass så har man en stor spridning på elevernas kunskapsnivå. Det finns nästan bara läse-böcker för åk 1 som har innehåll på olika nivåer och inte ens det räcker. När min son gick i åk 1 hade de en läsebok som fanns i tre nivåer, den lättaste var för svår för sonen och den svåraste var för lätt för hans tvillingsyster. Idéen i dessa läseböcker är dock helt rätt, varje kapitel har samma innehåll – på olika nivåer. Det är det tankesätt som ska överföras till alla andra områden.

Alltså – alla i klassen jobbar med samma tema – på sin nivå. På det sättet kan alla delta i diskussioner och grupparbeten. Låter enkelt, men det kräver insikt i elevernas behov och tid att göra det till verklighet. Här är några sätt att göra det på.

1. Jobbar du på en skola där det finns mycket gamla läromedel (kolla källare och vindar) så är ett sätt. Du kan också använda nätresurser. Du har säkerligen ett huvudläromedel eller en läsårsplanering som du följer. Inför ett nytt område så kollar du vad du anser vara rätt nivå för de/den elever som behöver en helt annan nivå och letar efter samma tema. Jobbar ni på högstadiet med Islam så gör alla det, men eleven som ligger på en lägre nivå kanske läser i en bok för mellanstadiet eller lågstadiet (precis sim att eleven som ligger på en högre nivå använder en för gymnasiet). De följer alltså inte “sitt” läromedel, men använder texter och individuella uppgifter därur när de följer klassens. Troligen behöver du fler böcker att välja på för att hitta böcker som tar upp samma saker.

2. Har ni tillgång till datorer och läsplattor? Då kan ni utnyttja interaktiva läromedel. Det kan vara ett sätt att få tillgång till en större textmassa även om man inte har läsförmågan. Dessa förenklar sällan innehållet, men gör det ändå mer tillgängligt. Många av läromedlen har interaktiva delar man kan köpa idag.

3. Lättlästa versioner. Jag sa i inledningen att det nästan bara var läseböcker där detta finns. Det är inte riktigt sant det finns för fler läromedel (men börjar försvinna till förmån för de interaktiva). De lättlästa versionerna är för svåra för att min son ska kunna jobba självständigt i dem, men han har dem ändå i några ämnen. Har man tillgång till NE.se finns alla inlägg även på lättläst vilket gör det MYCKET bättre än Wikipedia.

4. Om du har tid gör du materialet som behövs själv. Det här blir oftast bäst då det är direkt anpassat till eleven och du kan få med precis allt du som lärare tycker är viktigt.

5. Men för att det ska bli riktigt bra så använder du alla sätt ovan i kombination. Grundtanken du har i huvudet hela tiden är inkludering – hur får jag alla delaktiga när vi laborerar med lösningar och blandningar? Vad behöver hen för att kunna delta fullt ut? Ha detta med redan på planeringsstadiet så blir det enklare. Håll fast vid metoder som funkar och släpp de som inte funkar.

Och så en känga till alla som styr i skolans värld – inkludering är fantastiskt bra för alla elever, men det funkar INTE om inte lärarna har TID att planera.

Anpassad laborationsrapport i åk 9. Bilderna är tagna under hela laborationen och sonen skriver sedan bildtexter. Nivån blir automatiskt anpassad eftersom han skriver så mycket han klarar av.

Bilder är den absolut bästa inlärningsvägen för vår son. Alla de viktiga punkterna han ska kunna i ett område finns med på begreppsplanschen. Den används som referens under hela arbetet (och sitter på väggen så att övriga elever också kan dra nytta av dem). Amerikanerna kallar detta Anchor charts – sök på det så får du mycket inspiration.

Alla jobbar med bildanalys. Sonen har lite mer hjälpmedel. Dels har han begreppskartor – där finns olika begrepp för bildanalys i bild+ord+teckeillustration, dels utför han uppgiften genom att fylla i en tankeblomma (en typ av tankekarta som funkat bra för honom – där varje blad står för en del av den man ska skriva om och så är det stödord). Det gäller att välja rätt så att inte Skriet beskrivs som ett dokumentärfotografi utan djup….

Här ser du att han har en lättläst text (som är för svår), begreppsplansch och ett förenklat arbetsblad med frågor.