Att få den bästa tänkbara utbildningen om man har Downs syndrom i Sverige idag är inte möjligt. Visst är Sverige mycket bättre på detta idag än för 40-50 år sedan, men det är inte dags att klappa oss för bröstet och säga hur bra vi är. På många håll i Sverige får barn med Downs syndrom en bra skolgång – men det betyder att de får en bra, social och till viss del utvecklande miljö i skolan, inte att de får den bästa tänkbara akademiska och sociala utbildningen.
Vad behövs?
Inkludering är det första. En övertygande mängd forskning visar att det bara är med hjälp av inkludering vi kan nå målet att ge alla den bästa tänkbara utbildningen. Läs gärna mina tidigare inlägg om inkludering, där du hittar både våra personliga erfarenheter, åsikter och referenser till böcker och forskning. (titta under kategorierna skolan och bokhörnan) Här finns också information.
Även om inkludering är viktigt så räcker det inte. Det krävs också en tro på att dessa barn och ungdomar KAN lära och en uppfinningsrikedom för att hitta rätt vägar för inlärning. Det finns en hel del särskilda metoder som visat sig framgångsrika, särskilt när de KOMBINERAS med inkludering.
Matematik – många elever med Downs syndrom har svårigheter i matematik. Det beror inte på att de inte kan lära utan på att de inte får den undervisning de behöver. Forskning har visat att bl.a. Numicon är gynnsamt. mer information om matematik och Downs syndrom (med forskningsreferenser) hittar du här.
Läsinlärning – Barn och ungdomar med Downs syndrom kan lära sig läsa. Trots det får många inte ens undervisning i läsinlärning! Det är faktiskt så att forskning visar att läsförmåga ofta är en stark sida hos barn med Downs syndrom. Många börjar med ordbilder och lär sig känna igen ord och går sedan vidare till att ljuda ut ord. Många andra börjar med ljuden (i samband med talträning) och går sedan vidare till hela ord. Oavsett vilket behöver barn och ungdomar med Downs syndrom både ock. Jag har tidigare skrivit om vikten av läsinlärning (ämneskategori träning – läsning).
Skriva – på den här punkten vet jag inte så jättemycket. Innan den motoriska förmågan är utvecklad nog för att skriva kan man använda stämplar, klistermärken eller tangentbord. Talsynteser och program som kopplar bild till skrivet ord kan vara gynnsamt. Klart för mig är att det går att göra mycket mer än vad min son fått.
Struktur – skoldagen behöver vara strukturerad och tydlig. Många barn har både hörselnedsättningar och synnedsättningar som måste beaktas. All information måste förmedlas via flera inlärningskanaler. Barnet/ungdomen behöver hjälp att strukturera och kategorisera sin kunskap. Utnyttja den specifika individens styrkor och kompensera för svagare områden. Tänk på att barn/ungdomar med Downs syndrom är individer med alldeles personliga förmågor! Kartlägg noga och fortlöpande och utvärdera och korrigera undervisningen. Acceptera aldrig att hen inte kan lära sig det bara för att detta upplägget misslyckades – och tänk på att utnyttja alla positiva egenskaper i inkluderingen!
Döda dina fördomar! – det största hindret för den bästa tänkbara utbildningen är att det tänkbara blir för lågt ställt. Titta på fantastiska förebilder och försök nå dit. Det finns människor med Downs syndrom som är egenföretagare, skådespelare, operasångare, poeter, författare, politiker och mycket mera. Sikta högt. Personal som inte tror på dem kommer inte heller att pusha dem att nå höga mål.
