Idag var det avslutning på Hockeyn. Det blev lyckat och jag fylldes av en varm och positiv känsla. Det var hösten 2010 jag fick för mig att ta med sonen på Hockeyklubbens – prova-på-träning. Tänkte det kunde vara en trevlig höstaktivitet en lördag när vi inte hade något inplanerat. Inte hade jag kunna tänka mig att jag 2 år senare skulle dra igång och träna ett Hockeylag!
Nu är det inte jag som bestämt det – för det har sonen gjort. Han blev direkt förstjust i att spela hockey och vi körde på med Hockeyskolan (mest 5-8 åringar) även 2011-2012. men när årets säsong startade kände jag att det började bli dags för honom att gå vidare – men till vad???? Det fanns ju inget lag att gå vidare till! Jaha, vad gör man då? Man får väl lov att starta ett!
Nu har vi kört första säsongen, det har än så länge inte varit så många spelare, men vad gör det? Det viktiga är att det är roligt. Till avslutningen bjöd vi in syskon och vänner också och det blev en stor uppslutning.
Vet du, alla kan vara med!
Man måste inte kunna åka – vi har stöd.
Man måste inte äga en massa utrustning – vi har att låna ut.
Man måste inte vara en lagspelare – vi anpassar träningen efter deltagarnas behov.
Man måste inte vara med varje vecka – det går bra att bara vara med ibland.
Man måste inte bo nära – vi har spelare som åker mer än 10 mil!
