I Utbyggd grammatik finns vägar som ska fungera som ljudbanor. Man följer vägarna och gör ljud olika mörkt och ljust beroende på backkrön och dalar. Sonen tyckte den var tråkig så jag bytte ut den mot de färdiga Berg-och-dalbanorna i Samtal om tal istället. För att piffa till dem ytterligare använde jag foton på grabben när han åker berg-och-dalbana på riktigt, dels en på banan och dels en bild på honom i en berg-och-dalbane-vagn (och det är den vi “åker” med). Den är gången var det enkelt att personifiera!
Tillägg långt senare: Även om vi under perioder jobbat rätt intensivt med detta har det inte alls fungerat. Vi måste jobba med språkmelodi på något helt annat sätt tror jag, men hur?
