På önskemål av Sagas mamma ska jag beskriva hur vi har kommit igång med Babblarna. I vår familj är det Lilla K som är babblarfantast (när de andra var små fanns inte babblarna). Lilla K är idag 2 år. Hennes introduktion i babblarna har gått i flera steg.

1. www.babblarna.se Vi började på nätet. Hon satt i mitt knä och trollbands av musiken. Sen provade vi berättelsen. Jag knackade, ropade, tryckte och drog i ett fiktivt snöre och vare gång inväntade jag att hon skulle härma mig. Det tog sin tid! I början väntade jag bara en stund och tryckte sen på musknappen, efter ett tag inväntade jag minsta lilla reaktion från henne och nu trycker jag inte förren hon knackar/ropar/trycker/drar. Små steg framåt.

2. I Bobbos väska. Det är den enda boken vi har läst tillsammans. Första gången var hon verkligen måttligt intresserad, men vi kom igenom flera sidor innan intresset brast. Jag läste INTE då utan nöjde mig med att vi bläddrade och tittade. Jag härmade hennes reaktioner.
Efter att ha haft boken i omgångar (den är från biblioteket) började vi titta på de upplästa böckerna på www.babblarna.se och nu börjar hon härma tecknena där! Numera får jag också läsa boken högt och hon härmar mig lite. Än har hon inte börjat svara på frågorna i boken, men det är inget jag pressar på om.

3. Magnetbabblare (Se bild). I vår läshörna satte vi upp en liten magnetisk whiteboard och magnetiska babblare (laminerade med magnet på baksidan). Hon lekte inte med dem men tittade. Numer plockar hon rätt mycket med dem. Vi har lite magnetiska former också som vi har byggt en säng av så nu ska alla babblarna sova hela tiden 🙂

4. Babblar-figurer. Nu fick babblar-dockorna komma fram också. De bor i ett litet slott undet whiteboarden och hon leker fritt med dem. Hon gömmer dem mest och jag säger “Babba borta!?” vilket tydligen är väldigt roligt. (Vi har hemsydda babblare som ni ser på bilden nedan, men det går ju lika bra med köpe-babblare)

5. Babblarmappen som jag skrivit om tidigare har vi använt mycket. Se bilden nedan

7. Däddä flyttar in. När vi röjde här hemma hittade vi en babblarliknande figur som Lilla K fattade tycke för. Den fick namnet Däddä och vi skrev en liten bok om Däddä. Hon är inte så intresserad av boken än, men den ligger bland babblarna.

8. Vad kan komma här? Lilla K fyller snart år och har önskat babblarsaker, kanske en egen babblarbok? Eller en ryggsäck – och vart den kan leda vet jag inte – babblarutflykter i trädgården kanske?
Hon har också upptäckt dockskåpet i lekrummet och en tanke är ju att välkomna babblarna in där. Då skulle vi kunna samspela där.

När barnen är så här små som Lilla K är nu tycker jag att det finns effektivare sätt att lära sig än att sitta ner vid ett bord och “leka” på ett förutbestämt sätt. Istället vill jag utgå i från samspelet och barnens egna ideer. Alla barn och föräldrar är olika så man måste prova sig fram för att hitta sätt som passar, men kanske mitt och Lillas K:s sätt kan inspirera. Lilla K är inte så förtjust i att sjunga och vill sällan att jag sjunger; känner mig som Trollet Truddes mamma när jag ska sjunga för henne, ni vet han blir ju bara rädd 😀 Hade Lilla K gillat att sjunga med mig hade vi säkerligen sjungt Babblarsången istället för att bara lyssna till den, och babblarna själva hade ju kunnat vara med!