Via föreningar och internet kan man ibland få tips om fritidsaktviteter, t.ex. en fotbollsklubb, ridgrupp, simskola för barn med funktionshinder (eller för barn med Downs syndrom). Det beskrivs ofta som ÄNTLIGEN finns det något för dessa barn. Men det är en myt, eller kanske en fördom, eftersom aktivteterna redan finns – i helt vanliga grupper. Vi har än inte träffat på någon inom föreningslivet som inte tagit emot vår son med öppna armar. Det betyder inte att allt alltid funkat, men nästan allt faktiskt.
Jag menar inte att segregerade fritidsaktiviteter är fel, men de är bara ett alternativ – inte det enda alternativet. Mitt tips till dig at att anmäl barnet till det barnet vill syssla med! Ha lite is i magen och prova. Ladda ner boken Mer än bara lite kul från Handikappförbundens samarbetsorgan.
Tyvärr gick det jag skrev i förra kommentaren inte så bra. Vi provade en annan klubb som gjorde ett tappert försök, men sonen hade då tappat sugen. Nåja, han har börjat med en annan liknande idrott med positiva ledare. Skam den som ger sig.
Nu måste jag tyvärr lägga in ett undantag . Efter att inlägget postades har vi faktiskt stött på ledare som varit högts tveksamma. Men han får vara med och är det fortfarande. Vi hoppas ni att dessa ledare ska vänja sig vid tanken att han är med och jobba utifrån det. Skulle det inte gå har vi sådan tur att för just denna aktivitet så finns flera klubbar i näheten att välja på.
Härliga bilder!