21:an

“Personer som omfattas av LSS befinner sig i en oerhört utsatt situation. Tillsynen under 2010 som vi avrapporterar i dag täcker bara en begränsad del av LSS-­området. Det finns en överhängande risk att övergreppen och missförhållandena är fler än de vi upptäckt. Tillsynen inom området behöver därför förstärkas.”
Källa: DN.

“Tvångsmatning med nackgrepp, inlåsning på toaletter och drogpåverkad personal, Missförhållandena är många….”
k’lla: GP

“När hon öppnar dörren ser hon hur tre män i skolans personal sitter på Oscar som ligger på mage mot golvet.”
Källa: SpecialNest

Människor med utvecklingsstörning och språkstörning befinner sig i en mycket utsatt situation. Övergrepp inom verksamheter för dessa människor förekommer tyvärr. Dessutom är mörkertalet mycket stort. Det är inte mycket vi som anhöriga kan göra åt detta, men lite kan vi i alla fall göra. Vi kan besöka verksamheten, både innan vi släpper in vårt barn där och när hen befinner sig där. Eller kan vi? Hur kommer det sig att vi ibland blir nekade? Med tanke på att övergrepp förekommer och inte alltid rapporteras blir jag mycket misstänksam. Det är uppenbart att man försöker dölja något. Vad? Grova kränkningar och våld?

Följer du bloggen vet du vilken vånda och ångest som ligger bakom övergången mellan grundskola och gymnasium. Så mycket fördomar och kränkningar som sonen och vi blivit utsatta för under den här processen har vi aldrig förr varit med om. Men nu lider första terminen på gymnasiet mot sitt slut i alla fall. För ett halvår sedan visste vi inte ens om han skulle gå på gymnasiet ö.h.t.

Han hamnade tillslut på Salbohedsskolans individuella gymnasiesärskoleprogram. Det var inte ett val – det var det enda möjliga (officiellt var han välkommen till ytterligare två skolor, men det var uppenbart att han skulle må dåligt på de skolorna).

Efter en knapp termin tror jag att detta var ett bra val. Han har fått göra väldigt många olika saker:

Allt är inte perfekt, men vi kan andas ut och ta ett steg tillbaka (i alla fall på den här punkten)

Vilka hinder stöter ni på i samhället?

Den frågan fick jag i veckan. Jo, du tänkte jag, det här blir en uppsats, men så fick jag bara punkta upp 5. Hur skulle jag få med allt i fem punkter?

Hinder handlar om attityder:

* Attityden om att sonen och vi föräldrar ska vara tacksamma, aka inte ifrågasätta, tycka till, ställa krav eller att han ska få vara med och bestämma

* Attityden att bara för att man har DS och grav språkstörning så kan man inte lära, aka det är ingen idé att satsa på utbildning

* Attityden att krämpor som skulle behandlats om han inte haft DS nu istället beror på DS och inte alls behöver behandlas

* Attityden att han inte kan må bra av inkludering (i samhället) och att segregering självklart är det bästa (oavsett vad han själv tycker)

* Den extremt låga kompetensen hos habiliteringen (inkluderat alla övreattityder som givetvis också finns där).