21:an

Lägesrapport – prator.

Han fick burken i slutet av september och kunde omedelbart börja använda den. Ljudet var svagt och efter en del funderande så kom vi fram till att en trådlös högtalare via bluetooth borde kunna göra jobbet. Vi har dels en egen billig från ClasOhlson och en Nokia från hab. Nokian är bättre eftersom den kopplar automatiskt upp sig när enheterna når varandra. Ett annat problem som inte är helt löst är talsyntesens uttal – det är olika programvaror i pratorn och i PCn vilket gör att de låter olika. En lösning är att konvertera talsyntesen i PCn till wav-filer vilket ger snabbare respons och korrekt uttal, men uttalshastigheten (som inte går att ändra då) är aningen för hög och är knölig att uppdatera så där finns lite kvar.

Vi har nu även lagt in miniräknare och klocka vilket kan vara användbart i skolan.

Upplägget i Pratorn är att i huvudmenyn är upplagd i situationer ”Om mig”, ”I skolan”, ”Hemma”, ”På besök”. Det betyder att vissa menyer finns duplicerade under flera situationer som t.ex. behovet att kunna uttrycka känslor finns ju nästan överallt. Dessutom finns en sida med ”ord” som har frekventa ord som ”vänta”, ”kom”, ”jag vill”, ”min tur” som finns tillgänglig på nästan alla sidor. Han har inga problem att hitta i menyerna och han har pratorn med sig hemma, i skolan och ibland när vi åker bort.

Från början så uttryckte han sig enbart med enkla ord som ”glas”, ”sås” eller ”TV”. Strax innan jul så började han skriva två- och treordssatser som t.ex. ”Nej mamma gå” eller ”pappa hjälp” istället för bara ”mamma” eller ”Hjälp”. Det kräver dock att den som lyssnar har tålamod att vänta in tills han knappat in hela meddelandet vilket är svårt för både vuxna och barn. En ganska lustig situation är när han säger ”Nej, mamma skriker” vilket betyder att han vill skrika ”nej” till mamma.

Inför en viss situation så kan vi specialprogrammera pratorn så att han kan få sagt det han vill men det kräver att man måste ha förutsett situationen i förväg då det är 10-15 minuters arbete att fixa till pratorn och ladda ner en ny version. Som när han ska ringa en kompis för att bjuda honom på bio så kan man lägga in meningen ”Se Lasse-Majas detektivbyrå idag klockan 3” eller om vi ska till Tomteland så lägger man in vad han önskar sig i julklapp på några fält. Men allt går inte att förutse och det är inte alltid man orkar eller hinner fixa till pratorn så därför skulle man vilja kunna mata in ord och meningar på plats och ställe. Svårigheten är dels att inmatningsverktyget inte är så bra, texten blir pytteliten och det blir utan bilder eftersom pratorn inte innehåller någon bildbank utan har endast de bilder som används aktivt. Det skulle vara önskvärt med att kunna förladda kanske 100 bilder till och bildpredekitorn så att man på ett bekvämt sätt kunde skriva lite längre meningar utan att behöva leta i ett 10-tal menyer (en sida bör inte innehålla fler än 14 bilder för att kunna ses bekvämt).

Föräldrar till barn med utvecklingsstörning har rätt att välja särskola eller grundskola till sina barn. Skolan har ingen rätt att ifrågasätta valet. Trots detta försöker skolan ofta påverka föräldrar att välja särskola, ofta utifrån helt felaktiga grunder. Och även i de fall man accepterar placeringen i grundskolan är det vanligt att skolan vill att barnet ska vara inskrivet i särskolan.

Rektorn säger att vi måste skriva in henne i särskolan för att hon inte når målen.
Er rektor är mycket dåligt påläst. Om en elev inte förväntas nå målen ska skolan upprätta ett åtgärdsprogram. Alla elever klarar inte målen, men man skriver inte in dem i särskolan för det.

Om hon inte är in skriven i särskolan så får hon inga resurser, men skriver vi in henne får hon en elevassistent.
Lagen är tydlig och enkel. Alla elever ska få det stöd de behöver. Det har inget med skolform eller inskrivning i särskolan att göra.

Rektor säger att de inte får några pengar till resurser om vi inte skriver in henne i särskolan.
Det är möjligt att det är sant. Varje kommun bestämmer själv hur de vill fördela sina pengar. MEN det strider mot lagen att tvinga in elever i särskolan mot vårdnadshavarnas vilja vilket det faktiskt kan vara fråga om när man säger så här. Om fördelningssystemet fungerar så här dåligt så är det något man måste jobba på i kommunen. Det är inte juste av rektor att lämpa över detta på enskilda föräldrar. Man kan fråga sig om rektor gör det även om eleven har t.ex. dyslexi.
Om det blir för stort problem så skriv in barnet i särskolan, se till att det finns nedtecknat exakt hur mycket mer pengar rektorn fick och att dessa går till att stödja bvarnet. Skriv sedan ut barnet igen. Får rektor då minskade resurser är det bara att anmäla till skolverket så att kommunen kan få en chans att visa att behoven försvuinnit… 😉

Skolan säger att vi måste skriva in henne för att hon inte ska känna sig utanför.
Om skolan har mobbingproblem finns det effektivare sätt att ta hand om dem än att skriva några ord på ett papper.

Skolan säger att vi måste skriva in henne för att de ska kunna få tips och idéer från särskolan.
Det finns inget i skolans styrdokument som hindrar skolor och personal från att prata med varandra och hjälpa varandra. Behöver de kolla vad särskolan har för material så får de väl gå dit.