Lagen om stöd och service
En person med Downs syndrom ingår i LSS personkrets. Det betyder att han eller hon har rätt till den hjälp som lagstadgad i Lagen om Stöd och Service.
Som förälder till ett litet barn vill jag lägga särskild tyngd vid den individuella planen som alla borde upprätta till sina barn. Vi upprättatade en individuell plan för sonen under hela förskoletiden. Några saker som vi lärde oss var:
– var mycket tydlig i ansvarsfrågan; vem ska göra vad och till när?
– Se till att alla närvarande undertecknar planen
– utvärdera tidigare insatser och sätt upp nya mål.
Det var vi som föräldrar som beslutade vilka som ska vara med och skriva planen. Man ska kunna få hjälp av kommunens LSS-handläggare att hålla i mötena, men vi provade aldrig det. Vi som föräldrar beslutar också om vilka som får ta del av planen. Den är inte en offentlig handling. På våra möten var det oftast bara vi, förskolans personal (inte bara “en resurs”, utan så många som kunde komma loss) och kommunens specialpedagog för förskolan. Ibland var habiliteringen med.
Habilitering
Det som man som förälder först märker av är habiliteringen. På habiliteringen kan både föräldrar och barn få hjälp av psykolog, kurator, logoped (tal och språk), sjukgymnast (motorik), arbetsterapeut (problem i vardagen) och specialpedagog (leken).
Till dig som arbetar inom habiliteringen vill jag säga: “Du gör ett bra jobb, men glöm inte att föräldrarna behöver möta lyhördhet för att det ska bli ett bra samarbete kring barnet. De behöver få respekt för sin integitet och sina önskemål. Respekten och lyhördheten innebär också att personalen är öppen för tänkbara lösningar för att barnet ska få vad det behöver.” (Blom, Sjöberg, 1993)”
Vi som föräldrar vill våra barns bästa. Ibland söker vi i dina ögon konstiga alternativa metoder. Vi griper efter halmstrån!
“Inom läkarkåren och habiliteringen är man ofta mer upptagen av att påpeka att föräldrarna tänker fel och begär för mycket än av att möta deras behov av hjälp för sitt barn på ett tillräckligt tydligt och tillgängligt sätt. De förklarar inte sin metod så att föräldrarna ens förstår att det är en metod.” (Lagerheim, 1988)
Sjukvården
Hur mycket kontakt man har med sjukvården varierar mycket från barn till barn. Dock är det vanligt med extra kontroller av syn och hörsel, dessutom en årlig allmänläkarundersökning. Ibland händer det tyvärr att man då och då får ett dåligt bemötande inom vården – läkaren (eller annan vårdpersonal) ser inte barnet, bara diagnosen. När det händer – BYT läkare! Det är viktigt att ni som föräldrar känner förtroende för vårdpersonalen, de är viktiga för ert barn.
Vårdbidrag
Via försäkringskassan kan man söka vårdbidrag, en slags lön för det merarbete du måste lägga ner på ditt handikappade barn. Bidraget är inte inkomstbeprövat utan räknas som lön som beskattas och därmed påverkar även dagisavgifter, bostadsbidrag med mera.
