Nu tänkte jag ta det här med trygghet. Vikten av att känna sig trygg. Det är naturligtvis viktig för alla – men här kommer värsta tipset till dig som jobbar “med oss”. Se till att mamma och pappa känner sig trygga. Lyckas du med det kommer du undan med nästan vad som helst.
Jag blir trygg när jag träffar personal som lyssnar på mig, som står upp för sin egen åsikt och kompetens, som inte bollar över allt till mig, men ändå ser mig som en resurs.
Jag blir trygg om du visar min son att han är viktig och om du vågar att kommunicera med honom. När du ser honom som en individ och inte som “en med downs syndrom”. När du visar att du tror på honom, då känner jag mig trygg.
Jag blir trygg om du inte lovar mer än du kan hålla och om du håller det du faktiskt har lovat.
Jag blir trygg om du kan förklara varför när jag undrar. Jag blir trygg när du inte blir rädd för mig utan kan möta mig som förälder där jag är. När du kan skilja på din person och din yrkesposition känner jag mig trygg (alltså inte tar saker och ting personligt).
Jag känner mig trygg när du tar rollen av den professionelle utan att kräva att jag ska vara diplomat. När du hela tiden är saklig och absolut inte går i försvarsställning, då känner jag mig trygg. När jag får vara obalanseras och upprörd är du fortfarande lugn. När jag missförstår så anklagar du inte, utan förklarar igen – på ett annat sätt. När vi är vid en punkt att det är uppenbart att vi har olika syn så accepterar du det och du tar ansvaret att hitta en kompromisslösning.
Idag har jag pratat med två yrkesverksamma som fick mig att känna mig trygg!
